När du gör ett arbetsavtal

Ett arbetsavtal kan ingås muntligen, skriftligen eller elektroniskt. Ett skriftligt arbetsavtal är till fördel för både arbetsgivaren och arbetstagaren.

Ett arbetsavtal kan ingås muntligen, skriftligen eller elektroniskt. Ett skriftligt arbetsavtal är till fördel för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Då kan man på ett tillförlitligt sätt kontrollera vad som avtalats. Det är bra att ingå skriftliga arbetsavtal även för sommarjobb och andra kortvariga anställningar. Innan du undertecknar arbetsavtalet är det bra att påminna sig om vad avtalet ska innehålla.

Med ett arbetsavtal kommer du och din arbetsgivare överens om med vilka villkor du börjar arbeta för din arbetsgivare. Genom att ingå arbetsavtal förbinder du dig att arbeta under arbetsgivarens ledning och övervakning mot lön eller annat vederlag. Arbetsavtalet kan gälla tills vidare eller för en viss tidsperiod.

Kom ihåg att arbetsavtalet blir bindande när du undertecknar det. Innan du undertecknar avtalet ska du därför alltid fråga om det finns någon punkt du inte förstår.

Avtalet ska upprättas i två exemplar, av vilka du får det ena och arbetsgivaren det andra. Enligt lagen är ett arbetsavtal lika bindande oavsett om det ingås muntligt, skriftligt eller elektroniskt. Det dåliga med ett muntligt avtal är att det kan göra det svårt att komma ihåg allt man kommit överens om, eller parterna kan minnas saker på olika sätt.

Om du ingår ett muntligt arbetsavtal, eller om arbetsförhållandets villkor inte framgår av ditt arbetsavtal, ska arbetsgivaren utan särskild begäran ge dig en utredning om de centrala villkoren i arbetet. En utredning om de centrala villkoren ska lämnas till arbetstagaren om arbetsförhållandet varar längre än en månad.

Om du upprepade gånger har korta visstidsanställningar (under en månad) med samma villkor hos samma arbetsgivare, ska arbetsgivaren ge den ovan nämnda skriftliga utredningen senast en månad efter att den första anställningen har börjat.  Mer information om den skriftliga utredningen finns i arbetsavtalslagen 2 kap. 4 §.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid som infaller i början av anställningen. Enligt arbetsavtalslagen är prövotidens maximilängd sex månader, i tidsbundna arbetsavtal är prövotiden högst hälften av avtalets längd.

Om du under den här tiden har varit frånvarande på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. I så fall ska arbetstagaren informera dig om förlängningen innan prövotiden går ut.

Det är förbjudet att ingå ett arbetsavtal med sämre villkor än i kollektivavtalet. Arbetsvillkoren får däremot vara bättre än i kollektivavtalet.

Fråga din arbetsgivare eller förtroendeman om vilket kollektivavtal som tillämpas på din arbetsplats.

Vad ska ett arbetsavtal innehålla?

Innan du undertecknar ett arbetsavtal ska du kontrollera att åtminstone följande punkter framgår:

  • Arbetsgivarens namn och hemort eller driftställe samt arbetstagarens namn, personbeteckning och hemort
  • Tidpunkten då arbetet inleds
  • Eventuell prövotid och dess längd
  • Avtalets giltighet (det ska också framgå om avtalet gäller tills vidare, för viss tid eller någon annan avtalsform)
  • Av ett visstidsavtal ska också framgå avtalets längd och grunden för att avtalet ingåtts för viss tid
  • Platsen där arbetet utförs
  • Arbetstid (heltid, deltid)
  • Arbetsuppgifter
  • Lön och lönebetalningperiod
  • Semester
  • Uppsägningstid
  • Kollektivavtalet som tillämpas på arbetsplatsen
  • Datum och underskrift

Var får jag mer information?

Om du är osäker om ditt arbetsavtal har ingåtts på rätt sätt, kan du kontrollera avtalet hos din förtroendeman på arbetsplatsen eller JHL:s närmaste regionkontor.

Arbetsavtalslagen (på Finlex webbplats)

Mall för arbetsavtal (på regionförvaltningsverkets webbplats)