Arbetsmarknaden och avtalssystemet

Tre faktorer reglerar villkoren och spelreglerna i arbetslivet: arbetslagstiftningen, kollektivavtalen mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna samt lokala avtal som ingås i företag och på arbetsplatser.

Arbetslagstiftningen

I lagstiftningen som reglerar arbetslivet läggs grunden för arbetstagarens ställning, rättigheter och skyldigheter samt för arbetsvillkoren. De mest centrala lagarna är till exempel arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen och lagarna som gäller tjänsteinnehavare.

Arbetstagarens ställning i arbetslivet tryggas också bland annat av arbetarskyddslagen, diskrimineringslagen och samarbetslagen.

Även pensionerna och arbetslöshetsskyddet grundar sig på lagstiftning. Utöver landets regering har också arbetsgivar- och arbetstagarcentralorganisationerna en viktig roll i utvecklingen av arbetslagstiftningen (s.k. trepartsberedning). I trepartsberedningen representeras JHL:s medlemmar av FFC.

Arbets- och tjänstekollektivavtalssystemet

Arbetsgivarna och arbetstagarna har sina egna nationella arbetsmarknadsorganisationer som kommer överens om arbetskollektivavtalen. Inom den offentliga sektorn kommer parterna överens om motsvarande tjänstekollektivavtal.

I avtalen kan parterna komma överens om spelregler och arbetsvillkor för arbetslivet, oftast så att villkoren är bättre för arbetstagaren än vad som står i lagstiftningen. I Finland finns ingen lagstadgad minimilön i euro, och de finländska lönerna grundar sig således på arbets- och tjänstekollektivavtalen.

Kollektivavtalen ingås mellan organisationerna för en viss tidsperiod (s.k. avtalsperiod). När avtalsperioden går ut förhandlar parterna i varje arbets- eller tjänstekollektivavtal om villkoren för att förnya avtalet. Förhandlingarna bygger oftast på bestämmelserna i det föregående avtalet.

Förändringar i avtalets lönesättning och andra arbetsvillkor bildar de så kallade kostnadseffekterna, som i sin tur reglerar, begränsar och avbildar hur stora förändringarna kan vara och vilken inverkan de har på arbetsgivarens arbetskraftskostnader.

Förhandlingarna om arbetsvillkoren börjar alltså inte om från början varje avtalsrunda. I sista hand handlar kollektivavtalsverksamheten om att arbetstagarsidan säljer sin arbetsinsats mot arbetsfred, medan arbetsgivarsidan köper arbetsinsatsen och säkerställer arbetsfreden genom att förbinda sig till de avtalade arbetsvillkoren.

JHL förhandlar om cirka 60 riksomfattande kollektivavtal för olika branscher och företag.

Lokala avtal

I arbets- och tjänstekollektivavtalen kommer de nationella avtalsparterna överens om vilka arbetsvillkor man lokalt kan avtala annorlunda om i företag och på arbetsplatser (s.k. avtalsmöjlighet).

Avtalsparterna i ett lokalt avtal är oftast arbetsgivaren och en förtroendeman för det fackförbund som ingått kollektivavtalet.

I bästa fall kan lokala avtal beakta företagets verksamhet  och arbetsplatsförhållandena så att avtalet gynnar såväl arbetstagarna som arbetsgivaren.

Mer information om temat: Regler för arbetslivet