Anställningformer

Det finns olika typer av anställningsförhållanden: ordinarie anställning, tillsvidareanställning, deltidsanställning, företagande, självsysselsättning, bemanningsarbete och visstidsanställning.

Heltidsarbete

Med heltidsarbete avses sådant arbete där arbetstiden är den maximala arbetstiden enligt arbetstidslagen eller kollektivavtalet.

Den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen från 1996 högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan också ordnas så att den under en högst 52 veckors period uppgår till i genomsnitt högst 40 timmar i veckan.

Genom kollektivavtal har man i allmänhet kommit överens om kortare arbetstid än så.

Exempel:
Ordinarie maximal arbetstid inom kommunsektorn är 38 timmar 45 minuter per vecka.

Ordinarie maximal arbetstid i kontorsarbete är 36 timmar 45 minuter per vecka.

I så kallat periodarbete begränsar arbetstidslagen eller kollektivavtal inte den dagliga arbetstiden. I periodarbete inom kommunsektorn är den maximala arbetstiden 116 timmar och 15 minuter under en tre veckors period.

Deltidsarbete

Deltidsarbete innebär att den anställdes arbetstid understiger full arbetstid enligt kollektivavtalet eller lag. Den fulla arbetstiden varierar, men i allmänhet betraktas arbete där arbetstiden är mindre än 30 timmar per vecka som deltidsarbete.

Ett deltidsarbete kan gå ut på att man i arbetsavtalet kommer överens om en kortare daglig arbetstid eller att arbetstagaren har endast ett visst antal arbetsdagar per vecka eller månad.

I utkomstskyddet för arbetslösa anses man jobba deltid då arbetstiden är högst 80 procent av maximiarbetstiden enligt lagen eller kollektivavtalet för branschen i fråga.

Tidsbestämd anställning

Med ett tidsbestämt arbetsavtal avses ett arbetsavtal som definierar ett datum för när arbetet börjar och slutar eller att avtalet på något annat sätt gäller bara en viss tidsperiod.

Anställningen är tidsbestämd när det i arbetsavtalet anges en exakt tidpunkt för när arbetet börjar och slutar. I arbetsavtalet ska anges grunden för visstidsanställningen och när anställningen slutar. Ifall visstidsanställningen inbegriper en prövotid, kan avtalet sägas upp under prövotiden oberoende av avtalets tidsbestämdhet.

Semesterlagen och korttidsjobb

I semesterlagen bestäms att personer som har varit anställda hos samma arbetsgivare genom flera på varandra följande visstidsavtal har rätt till ledighet som motsvarar semester.

Läs mer om semesterlagens bestämmelser om visstidsanställda:
FFC:s och Fackförbundet Pros semesterguide (på finska)
Semesterlagen (Finlex)

Samarbetslagarna och korttidsjobb

Samarbetslagarna för de olika avtalssektorerna har kompletterats med bestämmelser enligt vilka förtroendemännen måste informeras om antalet visstidsanställda på arbetsplatsen och om varför en del av personalen är anställd för viss tíd. Arbetsgivaren är förpliktad att behandla principerna för anlitande av visstidsanställningar i samarbetsförfarandet mellan arbetsgivaren och peronalrepresentanterna.

Bestämmelserna har gett förtroendemännen ett instrument för att övervaka i vilken mån arbetsgivaren anlitar visstidsanställd arbetskraft. Detta har gjort det möjligt för förtroendemän i flera kommuner att förhandla om att fastanställa personer som förut har haft tidsbundet avtal.

Läs mer om samarbetslagens bestämmelser om visstidsanställda:
Lagen om samarbete i företag (Finlex)
Lagen om samarbete i kommuner (Finlex)

Hyrt arbete

Med hyrt arbete avses att arbetsgivaren – till exempel ett uthyrningsföretag – hyr ut sin arbetstagare till en annan arbetsgivare (till exempel kommunen som tar emot arbetet, användarföretag, uppdragsgivare, beställare).

Den uthyrda arbetstagaren arbetar för användarföretaget (t.ex. kommunen) som leder och övervakar arbetet. Oftast utförs arbetet på den plats som arbetets mottagare definierar.
Arbetets mottagare (kommunen) betalar ersättning för arbetet till den som överlåter arbetskraften (personaluthyrningsföretaget), inte direkt till arbetstagaren.

Arbetstagarens lön betalas av arbetsgivaren, som i detta fall är personaluthyrningsföretaget.

Observera att bemanningsarbete inte är samma som att anlita underleverantörer eller underentreprenörer, där beställaren och underleverantören eller underentreprenören kommer överens om ett visst resultat för arbetet.

Företagare, självsysselsatt

Arbete som utförs utan ett arbets- eller tjänsteförhållande klassificeras som annat arbete eller företagande.

Företagare

En företagare tar själv emot arbetet utan en uppdragsgivares ledning eller övervakning. En företagare kan ha flera klienter och låta utföra arbetet genom att anlita utomstående arbetskraft.

Kännetecken för en företagare:

  • den som utför arbetet anskaffar de nödvändiga verktygen och arbetsutrymmena
  • den som utför arbetet bestämmer arbetstiden
  • ersättning för arbetet betalas på basis av arbetets resultat eller fakturan, inga separata kostnadsersättningar ingår
  • i ersättningen ingår inte övertidsersättning eller semesterlön
  • företagaren betalar själv sina pensions- och arbetsförsäkringsavgifter

Självsysselsatta

Personer som utför arbete självständigt på basis av ett uppdragsavtal eller något annat avtal men utan ett arbetsförhållande kallas för självsysselsatta.

JHL uppmanar att reda ut följderna av och kostnaderna för självsysselsättning innan man övergår till självsysselsättning. Självsysselsattas ställning bestämts inte om i lagstiftningen eller i kollektivavtal och är inte heller annars skyddad.