Anställningsformer

Det finns flera olika former av arbete: tillsvidareanställning (fast anställning), deltidsanställning, företagande, självsysselsättning, hyrt arbete och tidsbestämd anställning.

Heltidsarbete

Med heltidsarbete avses sådant arbete där arbetstiden är den maximala arbetstiden enligt arbetstidslagen eller kollektivavtalet.

Enligt arbetstidslagen från 1996 får den ordinarie arbetstiden vara högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan också ordnas så att den under en högst 52 veckors period uppgår till i genomsnitt högst 40 timmar i veckan.

I allmänhet är arbetstiden som man kommit överens om i kollektivavtalen kortare än i lagen.

Exempel:

Ordinarie maximal arbetstid inom kommunsektorn är 38 timmar och 15 minuter per vecka.

Ordinarie maximal arbetstid i kontorsarbete är 36 timmar och 15 minuter per vecka.

I så kallat periodarbete begränsar arbetstidslagen och kollektivavtalen inte den dagliga arbetstiden. I periodarbete inom kommunsektorn är den maximala arbetstiden 114 timmar och 45 minuter under en tre veckors period.

Deltidsarbete

Deltidsarbete innebär att arbetstiden är kortare än full arbetstid enligt kollektivavtalet eller lag. Den fulla arbetstiden varierar, men i allmänhet betraktas arbete där arbetstiden är mindre än 30 timmar per vecka som deltidsarbete.

Ett deltidsarbete kan antingen gå ut på att man i arbetsavtalet kommer överens om en kortare daglig arbetstid eller att arbetstagaren har endast ett visst antal arbetsdagar per vecka eller månad.

När det gäller utkomstskyddet för arbetslösa anses man jobba deltid om arbetstiden är högst 80 procent av maximiarbetstiden enligt lagen eller kollektivavtalet för branschen i fråga.

Tillsvidareanställning

Om arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren fastställer att arbetet pågår tills vidare, är det fråga om en tillsvidareanställning. En tillsvidareanställning kallas också ofta en fast anställning.

Ett arbetsavtal kan ingås både skriftligen och muntligen. För arbetstagaren är ett skriftligt arbetsavtal i regel det bästa alternativet. När villkoren för arbetet antecknas skriftligt kan det till exempel inte senare uppstå meningsskiljaktigheter om huruvida anställningsförhållandet är en tidsbestämd anställning eller en tillsvidareanställning.

Tidsbestämd anställning

Med ett tidsbestämt arbetsavtal avses ett arbetsavtal som definierar ett kalenderdatum när arbetet börjar och slutar, eller att avtalet på något annat sätt gäller bara en viss tidsperiod.

Anställningen är en tidsbestämd anställning (visstidsanställning) när det i arbetsavtalet anges en exakt tidpunkt för när arbetet börjar och slutar. Arbetsavtalet ska ange grunden för visstidsanställningen och när anställningen slutar. Om visstidsanställningen innefattar en prövotid kan avtalet sägas upp under prövotiden oberoende av avtalets tidsbestämdhet.

Semesterlagen och visstidsanställda

Personer som har varit anställda hos samma arbetsgivare genom flera på varandra följande visstidsavtal har rätt till ledighet som motsvarar semester. Rätten till semester fastställs i semesterlagen.

Läs mer om semesterlagens bestämmelser om visstidsanställda:
Semesterlag (Finlex)

Samarbetslagarna och visstidsanställda

Enligt samarbetslagarnas bestämmelser måste förtroendemännen informeras om antalet visstidsanställda på arbetsplatsen och om varför en del av personalen är anställd för viss tíd. Arbetsgivaren är förpliktad att behandla principerna för anlitande av visstidsanställda i samarbetsförfarandet mellan arbetsgivaren och peronalrepresentanterna.

Bestämmelserna ger förtroendemännen ett instrument för att övervaka i vilken mån arbetsgivaren anlitar tidsbunden arbetskraft. Detta har gjort det möjligt för förtroendemän i flera kommuner att förhandla om att tillsvidareanställa personer som förut har haft tidsbestämda avtal.

Läs mer om samarbetslagens bestämmelser om visstidsanställda:
Lagen om samarbete i företag (Finlex)
Lagen om samarbete i kommuner (Finlex)

Hyrt arbete

Med hyrt arbete avses att arbetsgivaren – till exempel ett personaluthyrningsföretag – hyr ut sin arbetstagare till en annan arbetsgivare (till exempel ett användarföretag, en uppdragsgivare, en beställare eller kommunen som tar emot arbetet).

Den uthyrda arbetstagaren arbetar för mottagaren (till exempel kommunen), som leder och övervakar arbetet. Oftast utförs arbetet på mottagarens arbetsplats. Mottagaren (kommunen) betalar ersättning för arbetet till den som överlåter arbetskraften (personaluthyrningsföretaget), inte direkt till arbetstagaren.

Arbetstagarens får lön av sin arbetsgivare, det vill säga personaluthyrningsföretaget.

Observera att hyrt arbete inte är detsamma som att anlita underleverantörer eller underentreprenörer, där beställaren och underleverantören eller underentreprenören kommer överens om ett visst resultat för arbetet.

Företagare, självsysselsatt

Arbete som utförs utan ett arbets- eller tjänsteförhållande klassificeras som annat arbete eller företagande.

Företagare

En företagare tar själv emot arbetet utan en uppdragsgivares ledning eller övervakning. En företagare kan ha flera klienter och låta utföra arbetet genom att anlita utomstående arbetskraft.

Kännetecken på en företagare:

  • Den som utför arbetet anskaffar de nödvändiga verktygen och arbetsutrymmena.
  • Den som utför arbetet bestämmer arbetstiden.
  • Ersättning för arbetet betalas på basis av arbetets resultat eller fakturor, inga separata kostnadsersättningar ingår.
  • I ersättningen ingår inte övertidsersättning eller semesterlön.
  • Företagaren betalar själv sina pensions- och arbetsförsäkringsavgifter.

Självsysselsatta

Personer som utför arbete självständigt på basis av ett uppdragsavtal eller något annat avtal men utan ett anställningsförhållande kallas för självsysselsatta.

Det är viktigt att reda ut följderna av och kostnaderna för självsysselsättning innan man övergår till denna arbetsform. Självsysselsattas ställning regleras inte av lagstiftningen eller kollektivavtalen och är inte heller tryggad på något annat sätt.

Läs också om att upphäva ett anställningsförhållande:

Upphävning av anställningsförhållandet