Vårdreformen och välfärdsområdena

Social- och hälsovårdsreformen har gått in i genomförandeskedet. Ansvaret för tjänsteproduktionen överförs från kommunerna till välfärdsområdena från ingången av år 2023. JHL anser att reformens huvudprincip är bra. Målet är tillräcklig och jämlik tillgång till tjänster för alla samt minskade välfärds- och hälsoklyftor. Det finns också hopp om att reformen lindrar personalbristen inom vården.

Riksdagen godkände social- och hälsovårdsreformen i början av sommaren 2021. De nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet 1.1.2023. Kommunernas ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna upphör och tjänsterna överförs till välfärdsområdenas ansvar. Utöver social- och hälsovårdstjänsterna överförs också räddningsväsendet till välfärdsområdena. Också skolkuratorerna och -psykologerna överförs från kommunerna till välfärdsområdena.

Välfärdsområdena och social- och hälsovårdstjänsterna

I och med reformen bildas 21 välfärdsområden i Finland. Till välfärdsområdet hör alla kommuner på välfärdsområdets regionala område. En karta över välfärdsområdena (på finska) och de projekt som pågår på områdena finns på webbplatsen sote-uudistus.fi.

Tjänster som överförs till välfärdsområdena 1.1.2023

Bland annat följande tjänster överförs till välfärdsområdena

  • socialvårdens tjänster, till exempel hemtjänsten och hemvården inom äldreomsorgen, handikapptjänsterna, elevvården (skolkuratorerna, psykologerna), barnskyddet, rusmedels-, och mentalvårdsarbetet, socialarbetet, fostrings- och familjerådgivning
  • hälsovårdstjänster, såsom hälsocentralernas tjänster, tandvård, specialiserad sjukvård
  • räddningsväsendet

Välfärdsområdet beslutar vilka tjänster det producerar själv och vilka tjänster som överlåts att produceras av den privata eller tredje sektorn. Enligt lagen ska ändå välfärdsområdet producera social- och hälsovårdstjänster i egen regi. Välfärdsområdet kan inte överföra all tjänsteproduktion till den privata sektorn.

Utöver de 21 välfärdsområdena ansvarar Helsingfors för social- och hälsovården samt räddningsväsendet på sitt eget område. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt omvandlas till HUS-sammanslutningen, som ansvarar för den krävande specialiserade sjukvården som Helsingfors och Nylands välfärdsområden separat kommer överens om. Ur arbetstagarens eller invånarens perspektiv förändras inte nödvändigtvis någonting i Helsingfors.

Social- och hälsovårdsreformen upplevs på många håll som nödvändig. Den största orsaken till reformbehovet är vår åldersstruktur. Då befolkningen åldras ökar efterfrågan på omsorgstjänster. Också bristen på arbetskraft ökar då antalet personer i de yngre generationerna är mindre. Då man ytterligare lägger till kommunernas utmanande ekonomiska situation, har man ansett att det är viktigare att en större aktör än den enskilda kommunen ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna.

Huvudansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna hos den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn kommer att bära huvudansvaret för anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna. På välfärdsområdets beslut kan övriga aktörer vid behov komplettera serviceutbudet.

De privata bolagen och tredje sektorn kommer fortsättningsvis att ha en stark roll inom social- och hälsovården. Välfärdsområdena ska ändå ha tillräcklig serviceproduktion för att i alla situationer också själv kunna ansvara för att det finns ett tillräckligt utbud av tjänster. Därmed kan helhetsutläggningar inte längre göras.

Läs JHL:s pressmeddelanden och utlåtanden om vård- och landskapsreformen här.

Välfärdsområdena beslutar om servicen

Det är således inte längre din egen hemkommun eller ditt sjukvårdsdistrikt som ansvarar för hur social- och hälsovårdstjänsterna nära dig ordnas. Också räddningsväsendet överförs från kommunerna till de nya välfärdsområdena.

Ett mål för reformen är att det ska vara lättare att få del av tjänsterna och med tanke på detta har också programmet Framtidens social- och hälsocentral inletts. Med hjälp av programmet försöker man hitta lösningar på bättre tillgång till tjänster i hela Finland. Detta kan innebära olika digitala tjänster och distanstjänster när det är ändamålsenligt.

Områdesfullmäktige högsta beslutande organ

För varje välfärdsområde väljs ett områdesfullmäktige på samma sätt som nuvarande kommunfullmäktige.

Områdesfullmäktige beslutar bland annat om

  • områdets välfärdsstrategi
  • vilka tjänster som anordnas på välfärdsområdet och hur
  • hurudan personalpolitik som bedrivs på området

Istället för kommunen är det i framtiden områdesfullmäktige som ansvarar för hur social- och hälsotjänsterna och räddningsväsendet ordnas.

Det första områdesvalet ordnas i januari 2022

Det första områdesvalet ordnas i januari 2022. Valkampanjen kör igång redan under hösten 2021. Röstberättigade är invånarna på välfärdsområdets regionala område. Kandidater för valet ställs upp enligt samma principer som för övriga val. Antalet ledamöter i områdesfullmäktige varierar mellan 59 och 89 beroende på antalet invånare på området.

Fullmäktige kommer att utöva den högsta makten på välfärdsområdet. Utöver fullmäktige kan på områdena inrättas nämnder och andra organ i enlighet med välfärdsområdets beslut. Ett äldreråd, ett råd för personer med funktionsnedsättning och ett ungdomsfullmäktige är obligatoriska organ. Områdesfullmäktige beslutar också om anordnande av räddningsväsendet.

Områdesfullmäktige utövar betydande makt när det gäller basservicen för invånarna på området.

Stödtjänsterna på välfärdsområdet

Servicen kan organiseras och produceras på många olika sätt. Organiseringssättet har inverkan på de olika enheternas möjligheter att samarbeta. Dessutom påverkar organiseringssättet hur verksamheter kan anordnas och utvecklas inom organisationen, såsom också upphandlingen av tjänster genom konkurrensutsättande.

JHL:s broschyr finns information om frågor som är värda att beakta vid organiseringen av välfärdsområdenas stödtjänster.

Personalens ställning i social- och hälsovårdsreformen

För personalens del innebär reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet stora förändringar. Då organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till välfärdsområdena, får nästan 200 000 arbetstagare samtidigt en ny arbetsgivare. Det här innebär att

  • arbetsgivaren byts för den personal som nu jobbar inom kommunernas social- och hälsovård eller räddningsväsende
  • för stödtjänsternas del kommer de uppgifter som har en andel på minst 50 % inom social- och hälsovårdstjänsterna också att överföras till välfärdsområdena. Detta fastställs under höstens lopp av varje välfärdsområdes temporära beredningsorgan.
  • Förändringen sker i form av en överlåtelse av rörelse, det vill säga personalen överförs som gamla arbetstagare.
  • Också kollektivavtalet byts för dem som överförs till välfärdsområdena. Den största förändringen skedde redan 1.9.2021 då det nya arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovården, dvs. SH-avtalet trädde i kraft. I fortsättningen är det Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT som fungerar som arbetsgivare på välfärdsområdena istället för Kommunarbetsgivarna KT.

JHL förutsätter att förändringen görs med iakttagande av god personalpolitik. Personalen ska höras och tillräcklig tid reserveras för att bereda situationer som förändras med iakttagande av principerna för samverkan.

Också löneharmonisering ska ske inom rimlig tid. Social- och hälsovårdsreformen är en stor kraftansträngning för personalen och ett lyckat genomförande av den har stor inverkan på rekryteringen av personal till branschen i framtiden.

Inga förändringar sker nödvändigtvis för dem som för närvarande arbetar inom den privata sektorn. Den privata sektorn kan producera tjänster själv, såsom hittills, och dessutom kan företagen i fortsättningen göra avtal med välfärdsområdet om produktion av tjänster, precis som tidigare med kommunerna.

Vad ansvarar kommunerna för i framtiden?

Kommunerna ansvarar också i fortsättningen för många frågor som ligger nära kommuninvånarnas liv.

Frågor som ligger inom kommunernas beslutanderätt påverkar invånarnas välbefinnande, delaktighet, sysselsättning och funktionsförmåga.

Kommunerna ansvarar för

  • småbarnspedagogik
  • utbildning
  • kosthållstjänster
  • idrottstjänster
  • kulturtjänster
  • planläggning
  • trafiksystem.

Dessutom har kommunerna möjlighet att fungera som producenter av social- och hälsovårdstjänster på vissa fastställda villkor.

Välfärdsområdet och kommunerna ska också regelbundet föra förhandlingar så att tjänsterna genomförs så smidigt som möjligt ur invånarnas synvinkel.

JHL stödjer arbetstagarna i omställningarna

JHL är starkt med i förändringarna i arbetslivet som kommer med social- och hälsoreformen. JHL är med på arbetsplatsen och står vid medlemmarnas sida via föreningen.

JHL ger föreningarna medel och råd för att stärka den lokala intressebevakningen.

Vid behov kan du som medlem i JHL vända dig till din förtroendeman eller din arbetarskyddsfullmäktig. Personalens representanter har en viktig roll i de lokala förberedelserna för och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen.

JHL-institutet ger utbildning till medlemmar, aktiva och personalrepresentanter om aktuella frågor. JHL:s 9 regionkontor ger föreningarna och medlemmarna hjälp och stöd i förhandlingarna. Som förbund har JHL deltagit i lagberedningen och i genomförandet av reformen.

JHL bygger på kollektiv styrka. Ensam klarar man sig inte, men tillsammans kan vi påverka.

Följ: