Riksdagsvalet förrättas i april 2023. Fackförbundet JHL:s mål är att vårt land får en regering som inte eftersträvar ett nytt konkurrenskraftsavtal, tvångslagar eller nedskärningar i socialskyddet. Vi är stolta över våra tillgängliga social- och hälsovårdstjänster och deras personal. Du kan påverka allt detta genom att rösta i valet.
Du bestämmer, rösta!
Finland har inte råd med att försvaga arbetstagarnas ställning det minsta lilla. Genom att utnyttja din rösträtt kan du medverka till att sådana kandidater väljs in som upprätthåller det finländska välfärdssamhället och förstår arbetstagarnas ställning.
Bekanta dig med och välj din egen kandidat i FFC:s valgalleri. Där hittar du arbetstagarvänliga kandidater som har förbundit sig till FFC:s värderingar.
Valgalleriet är öppet fram till valdagen, dvs. söndagen den 2 april 2023. Du kan göra sökningar i galleriet enligt parti, valkrets eller fackförbund.
Om du är uppställd som kandidat i valet och vill komma med i valgalleriet, kan du anmäla ditt intresse här. Du kan anmäla dig till galleriet fram till 20.3.2023. Vi uppmuntrar alla JHL-kandidater att gå med i galleriet.
Vaalistaja – det här ska vi tala om
Vaalistaja finns till för dig som vill ha mindre politisk jargong och mer lättbegripligt innehåll inför valet. Vi ger bakgrunden till de frågor som diskuteras under valdebatterna och förklarar hur partiernas mål påverkar vardagen för arbetstagarna. Vi kommer speciellt att fästa uppmärksamhet vid de frågor som riskerar att inte tas upp under valdebatterna.
Vaalistaja är FFC:s och fackförbundens gemensamma riksdagsvalskampanj. Gå in på vaalistajas webbplats och beställ nyhetsbrevet.
Valdagen i riksdagsvalet är den 2 april 2023. Förhandsröstningen ordnas 22–28 mars 2023.
JHL:s mål för riksdagsvalet 2023
Det finländska välfärdssamhället har byggts upp med gemensamma skattemedel. JHL:s mål är att den kommande regeringen
- förbättrar det finländska arbetslivet lagstiftningsvägen
- tar hand om kommunernas och välfärdsområdenas finansiering
- utökar antalet utbildningsplatser inom de branscher som lider av arbetskraftsbrist
- håller kvar ansvaret för de offentliga tjänsterna hos den offentliga sektorn
- fortsätter att motverka klimatförändringen
- stärker medborgarnas möjligheter att delta i det samhälleliga beslutsfattandet.
JHL:s mål för riksdagsvalet och regeringsprogrammet (dokumentet är på finska) har indelats i fyra delområden. Under vart och ett av dem finns stort antal mål som anknyter till delområdet. Delområdena är
- Ett ekonomiskt hållbart Finland
- Ett socialt hållbart Finland
- Ett ekologiskt hållbart Finland
- Stärkt delaktighet och demokrati
Valdagen i riksdagsvalet är den 2 april 2023. Förhandsröstningen ordnas 22–28 mars 2023.
Ett ekonomiskt hållbart Finland
En hög sysselsättningsgrad och tillgång till kunnig arbetskraft är ödesfrågor för Finland som har en åldrande befolkning. Den ekonomiska tillväxten samt välfärdssamhällets och de offentliga tjänsternas framtid beror på dessa bägge faktorer. För att uppnå ett ekonomiskt hållbart Finland, ställer JHL bland annat följande mål:
- Staten ska reservera tillräckligt med pengar för välfärdsområdenas löneharmonisering. Harmoniseringen görs uppåt, inte nedåt.
- Välfärdsområdenas finansiering ska tryggas med en landskapsskatt.
- Nivån på kommunernas statsandelar förblir på minst nuvarande nivå.
- De statliga funktionerna polisen, försvarsmakten, gränsbevakningen, fångvården och tullen ska få tillräcklig finansiering.
- För att finansiera välfärdstjänsterna ska den totala skattegraden höjas måttfullt genom att utvidga och förtäta skattebasen.
- Arbetskraftsorienterad invandring ska göras smidigare. Invandrarfrågor ska skötas enligt principen all service på samma ställe. Då sköts alla centrala processer på en och samma plats. Lagstiftningen som skyddar arbetstagarens ställning och myndigheternas rätt att övervaka och ingripa i orättvisor ska stärkas.
- Beslutsmakten i statligt och kommunalt ägda bolag ska hållas i egna händer.
Ett socialt hållbart Finland
För att uppnå ett socialt hållbart Finland, ställer JHL bland annat följande mål:
- Lagstiftningen stöder för närvarande inte tillräckligt väl de kärn- och stödtjänster som kommunerna och välfärdsområdena producerar till exempel inom äldreomsorgen, småbarnspedagogiken och sjukhusen. Man måste i lagstiftningen beakta att de offentliga tjänsternas servicehelhet inte verkar på marknaden.
- Stödtjänsterna (bland annat städning, kosthåll, reparation och service) ska hållas kvar som egen verksamhet för att garantera smidiga servicekedjor.
- Åtgärderna för att underlätta personalbristen inom social- och hälsovården ska fortsätta tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna. Det är viktigt att beakta hela den mångprofessionella servicekedjan och satsa på ledarskapet och personalens arbetshälsa. Utbildningen av vårdassistenter och deras inträde i arbetslivet ska fortsätta.
- Finlands socialskyddssystem ska förenklas för att bättre svara mot mänskors behov i olika livssituationer.
- Antalet utbildningsplatser inom social- och hälsovården samt kosthålls- och rengöringsbranschen ska höjas och examensstrukturen ska motsvara arbetslivets kunskapsbehov.
- Lagen om småbarnspedagogik måste ses över. Minst hälften av personalen inom småbarnspedagogiken ska ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik. Hälften ska ha behörighet som barnskötare eller familjedagvårdare.
- Skolgångshandledarnas och -biträdenas rättsskydd ska förbättras.
- Morgon- och eftermiddagsverksamheten måste få personaldimensionering.
Rättvisa spelregler i arbetslivet
Arbetslivet utvecklas utgående ifrån allmänt och normalt bindande kollektivavtal som förhandlas fram inom ramen för trepartssamarbetet i samverkan med arbetsmarknadsorganisationerna.
- Omvandling av ett anställningsförhållande till lättföretagande utan arbetstagarens medgivande ska förbjudas i lag.
- Lagstiftningen som gäller plattformsekonomin utvecklas så att arbetstagaren omfattas av det skydd som social- och arbetslagstiftningen garanterar.
- Fackförbunden ska få rätt att väcka talan.
- De lokala avtalen utvecklas utgående ifrån de riksomfattande arbetskollektivavtalen.
- Att betala för lite lön ska kriminaliseras och myndigheterna ska ha en lagstadgad rätt att ingripa i lönedumpning till exempel genom att utfärda samfundsbot.
- Utnyttjande av arbetsavtal med varierande arbetstid, dvs. så kallade nolltimmarsavtal, ska skärpas. Varierande arbetstid får utnyttjas endast då behovet av arbetskraft i verkligheten varierar.
Ett ekologiskt hållbart Finland
Den offentliga sektorn har en betydande roll då det gäller motverkandet av klimatförändringen och anpassningen till dess inverkningar – både på statlig, landskaps- och kommunnivå.
Då man i det finländska samhället utvecklar åtgärder för klimatets bästa, förändras också det finländska arbetslivet och kompetenskraven. En del av arbetsplatserna försvinner och samtidigt uppkommer behov av nytt kunnande.
För att uppnå ett ekologiskt hållbart Finland, ställer JHL följande mål:
- En rättvis övergång, dvs. utsläppsminskningarna genomförs på ett rättvist sätt ut arbetstagarnas perspektiv. Arbetstagarna och fackförbunden deltar aktivt i förändringsprocesserna.
- Omställningsskyddet måste vara tillräckligt för dem som behöver det.
- Processer måste utvecklas på arbetsplatserna för att säkerställa en rättvis övergång. Detta kan vara till exempel kompetenskartläggning i anknytning till förändringar samt förutseende bedömning av konsekvenserna.
Starkare delaktighet och demokrati
För att uppnå stärkt deltagande och demokrati ställer JHL följande mål:
- De organiserade arbetstagarna ska på varje arbetsplats kunna välja en förtroendeman enligt kollektivavtalet.
- Det ska vara så lätt som möjligt att rösta, vilket man underlättar genom att utöka antalet vallokaler för förhandsröstning och möjligheterna till poströstning också i hemlandet. Också möjligheterna att rösta elektroniskt på ett datasäkert sätt ska utredas.