Förhandlingsterminologi

I januari - mars 2020 kommer JHL att förhandla fram ett stort antal nya kollektivavtal, när förhandlingarna börjar på förbundsnivå. Förbundet försvarar sina medlemmars intressen och strävar också efter lönepåslag, men terminologin som används under förhandlingarna kan vara svårförståelig – vad avses med allmänt bindande, lokala avtal eller stupstock?

Ordlistan grundar sig på information från olika arbetsmarknadsorganisationers webbplatser. Som källor har använts bland annat FFC:s Työelämäsanastoarbetarskyddsförvaltningens webbplats och Servicefacket PAM:s wiki-webbplats. Du hittar mer information om hur arbetsmarknaden och avtalssystemet fungerar på JHL:s webbplats.

Akava

Akava är en av Finlands tre löntagarcentralorganisationer. Akava är de högt utbildades centrala arbetsmarknadsorganisation.

Allmän förhöjning

I kollektivavtalen har man kommit överens om löneförhöjningar i euro eller procent som betalas till alla som omfattas av avtalet.

Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA

Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA är ett kollektivavtal som tillämpas huvudsakligen tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare i kommuner och samkommuner. Avtalets parter är KT Kommunarbetsgivarna och tre huvudavtalsparter som representerar personalen.

Allmänt bindande kollektivavtal

Ett allmänt bindande kollektivavtal gäller också för oorganiserade arbetsgivare. Ett allmänt bindande kollektivavtal innehåller bestämmelser om anställningsvillkor och arbetsförhållanden som gäller arbetstagarens arbete eller därmed jämförbart arbete. Allmänt bindande kollektivavtal ska tillämpas inom alla företag som verkar inom branschen. Allmänt bindande kollektivavtal gäller alltså även företag som inte är medlemmar i det arbetsgivarförbund som slutit kollektivavtalet.

Om ett villkor i arbetsavtalet står i strid med motsvarande bestämmelse i det allmänt bindande kollektivavtalet, är arbetsavtalet ogiltigt. Däremot ska man iaktta det allmänt bindande kollektivavtalets bestämmelser. Huruvida ett kollektivavtal är allmänt bindande beror på antalet organiserade arbetsgivare och organiserade arbetstagare. Ett kollektivavtal fastställs som allmänt bindande av social- och hälsovårdsministeriets nämnd för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan.

Andra linjen

KT Kommunarbetsgivarnas kontor ligger på Andra Linjen i Berghäll i Helsingfors. KT Kommunarbetsgivarna är en arbetsgivarorganisation inom den kommunala branschen och en arbetsmarknadscentralorganisation. KT representerar kommunarbetsgivarna i riksomfattande förhandlingar och förhandlingar på trepartsbasis.

Se också KT Kommunarbetsgivarna samt arbetsgivarcentralorganisationer.

Arbetsdomstolen

Tvister som beror på tolkning och tillämpning av arbets- och tjänstekollektivavtal kan hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande. Arbetsdomstolen handlägger också brott mot arbetsfred och fastställer storleken på strejkböter som utfärdas för olagliga arbetskonflikter. Arbetsdomstolens domar är slutgiltiga. Det går inte att söka ändring i dem. Högsta domstolen kan ändå häva arbetsdomstolens avgöranden på samma förutsättningar som de övriga domstolarnas avgöranden.

Tvister som gäller anställningsförhållanden och arbetsavtal handläggs inte i arbetsdomstolen. Arbetsavtalstvister handläggs i tingsrätten. Tvister beträffande dem som arbetar i tjänsteförhållande avgörs i förvaltningsdomstolen.

Arbetsfred

Då arbets- eller tjänstekollektivavtalet är i kraft är alla stridsåtgärder som berör det gällande avtalet förbjudna. Arbetstagaren har ändå möjlighet att ta till stridsåtgärder av politisk natur även då kollektivavtalet är i kraft. Också sympatistrejker är tillåtna. Åtgärderna får ändå inte ens delvis inriktas på det egna gällande avtalet.

Tjänstemän och tjänsteinnehavare har begränsad strejkrätt. Tjänstemän och tjänsteinnehavare får inte delta i politiska strejker eller demonstrationsstrejker.

Arbetsgivarcentralorganisationerna

I Finland finns fyra arbetsgivarcentralorganisationer. Medlemmar i centralförbunden är arbetsgivarförbunden. Arbetsgivarcentralorganisationerna är Finland Näringsliv EK, KT Kommunarbetsgivarna, Statens arbetsmarknadsverk VTML  och Kyrkans arbetsmarknadsverk .

Arbetsgivarförbund

En stor del av arbetsgivarna, till exempel företagen och den offentliga sektorns arbetsgivare hör till den egna branschens arbetsgivarförbund.

Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf

Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta är serviceföretagens och -sammanslutningarnas intresseorganisation och ett av Finlands Näringslivs EK:s medlemsförbund. Medlemmar i Palta är aktiebolag, affärsverk samt finansministeriet på basis av ett separat samarbetsavtal. Paltas avtalsområde består av bl.a. många företagsspecifika kollektivavtal som huvudsakligen baserar sig på Paltas allmänna kollektivavtal.  Inom Paltas avtalsbranscher finns också vissa branschspecifika kollektivavtal.  I förhandlingar med Palta representeras arbetstagarna av bland annat JHL, Pardia och YTN. I de branschspecifika kollektivavtalen representeras arbetstagarna utöver ovanstående också av bl.a.  Fackförbundet Pro och JYTY.

Arbetsmarknadens centralorganisationer

I Finland finns tre löntagarcentralorganisationer och fyra arbetsgivarcentralorganisationer. Löntagarcentralorganisationernas medlemmar är fackförbunden och arbetsgivarcentralorganisationernas medlemmar arbetsgivarförbunden.

Löntagarnas centralorganisationer är Finland Fackförbunds Centralorganisation FFC, tjänstemannaorganisationen STTK och de högutbildades centralorganisation Akava. Arbetsgivarcentralorganisationerna är Finland Näringsliv EK som representerar den privata sektorn, Kommunala arbetsmarknadsverket KT Kommunarbetsgivarna, Statens arbetsmarknadsverk VTML  och Kyrkans arbetsmarknadsverk .

Arbetsmarknadsorganisation

Både arbetstagarna och arbetsgivarna har sina egna organisationer som kallas arbetsmarknadsorganisationer. Arbetsmarknadsorganisationerna strävar till att påverka samhället i alla frågor som berör deras medlemmar. Arbetsmarknadsorganisationerna som består av arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om arbetskollektivavtalen. Inom den offentliga sektorn kommer parterna överens om motsvarande tjänstekollektivavtal.

AVAINTA Arbetsgivarna rf

AVAINTA Arbetsgivarna rf  är en riksomfattande intressebevakningsorganisation för arbetsgivare inom privatsektorn. Till AVAINTA hör företag från olika branscher.

Avainta-Arbetsgivarna rf är en riksomfattande branschövergripande arbetsgivarorganisation inom den privata sektorn.

Avtalslöst läge

Då det gamla arbets- eller tjänstekollektivavtalet löper ut inleds ett avtalslöst läge. De gamla avtalens anställnings- och tjänstevillkor iakttas fortsättningsvis. Ett avtalslöst läge innebär dock att det till exempel inte råder arbetsfredsplikt, vilket betyder att det är lagligt att vidta stridsåtgärder.

Bedömning av könskonsekvenser

Arbetsmarknadens centralorganisationer STTK, FFC, Akava, EK, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kommunala arbetsmarknadsverket  och Statens arbetsmarknadsverk har publicerat en rekommendation för bedömning av könskonsekvenser på arbetsplatserna. På finska används förkortningen suvaus (sukupuolivaikutusten arviointi, sv. bedömning av könskonsekvenser).

Arbetsmarknadens centralorganisationer rekommenderar för de parter som förhandlar om arbets- och kollektivavtal att de med jämna mellanrum bedömer hur de upprättade kollektivavtalen påverkar löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Blandad uppgörelse

Man kan i löneuppgörelser komma överens om att förhöjningen är x cent men minst y procent.

En blandad uppgörelse gynnar låginkomsttagare. Löneförhöjningarna betalas oftast i euro för de lägre lönerna och i procent för de högre lönerna

Bulevarden

Riksförlikningsmannens byrå ligger på Bulevarden i Helsingfors centrum. Riksförlikningsmannen medlar i tvister om kollektivavtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer.

Central uppgörelse

En central uppgörelse är ett avtal som ingås mellan två eller fler arbetsmarknadsorganisationer, till exempel FFC och EK. JHL är ett av medlemsförbunden i FFC.

År 2017 ändrade EK sina stadgar och meddelade att de inte längre sluter centrala uppgörelser.

Eurolinje

Med eurolinjen (tidigare mark- och pennilinje) avses eurotalsmässiga löneförhöjningar. När en uppgörelse fattas enligt eurolinjen betyder det att samtliga löntagare får euro- eller centtalsmässiga lönepåslag.

Se också procentlinje och blandad uppgörelse.

Fackförbund

Ett fackförbund bevakar sina medlemmars intressen på arbetsplatsen i första hand via förtroendevalda. Fackförbunden har också en viktig roll i arbetsmarknadsförhandlingarna, eftersom fackförbunden och arbetsgivarna som ingår arbets- och tjänstekollektivavtalen i vilka man kommer överens om löner och andra arbetsvillkor för branschen i fråga.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC är en av Finlands tre löntagarcentralorganisationer. FFC har 17 medlemsförbund inom industrin, den offentliga sektorn, transportbranschen och privata servicebranschen. Totalt hör 900 000 finländare till dem. JHL är ett av medlemsförbunden i FFC. FFC är Finlands äldsta fackorganisation.

Finlands näringsliv EK

Finlands näringsliv EK är en av Finlands fyra arbetsgivarcentralorganisationer. EK representerar privatsektorns arbetsgivare.

Förhandlingar på förbundsnivå, förbundsvisa avtal

Då man talar om förbundsvisa avtal avser man förhandlingar på förbundsnivå.  Förbundsvisa avtal innebär att fackförbunden och arbetsgivarförbunden förhandlar om kollektivavtalen. Då deltar inte centralorganisationerna, såsom FFC i förhandlingarna. År 2019-2020 förs förhandlingarna på förbundsnivå.

Förhandlingsresultat

Enhällighet som uppnås mellan förhandlarna om innehållet i ett nytt arbets- eller tjänstekollektivavtal. För att förhandlingsresultatet ska kallas avtal krävs att bägge parternas ledande organ godkänner resultatet.

Gropförhöjning

En större löneförhöjning för de branscher, yrkesgrupper eller arbetstagare som blivit efter i den allmänna förtjänstutvecklingen än för andra branscher. Till exempel låglönepott.

Huvudavtalsparter

Förbund som förhandlar om riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtal inom den offentliga sektorn, dvs. inom staten, kommunerna och kyrkan.

Inom det kommunala fältet är Offentliga sektorns union JAU, Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo och Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. JHL är en del av Offentliga sektorns union. Förhandlingsparterna har fastställts i det så kallade huvudavtalet, som Kommunala arbetsmarknadsverket slöt med förbunden år 2007. Avtalet löpte ut år 2008 men bestämmelserna i det har iakttagits även därefter. Arbetsgivarna, dvs. kommunerna och samkommunerna representeras av KT Kommunarbetsgivarna.

Huvudavtalsparter i statens tjänste- och arbetskollektivavtal är utöver JHL Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU och Fackförbundet Pro.

JHL och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty  bildar tillsammans Kyrkfackets union, som är en av huvudavtalsorganisationerna inom kyrkliga sektorn. Andra huvudavtalsorganisationer inom kyrksektorn är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf samt fackorganisationen för de kyrkliga branscherna  Kyrksektorn rf. Arbetsgivarna representeras av Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Index

Med index avses ett statistiskt jämförelsetal. Ett index visar den relativa förändringen i en ekonomisk storhet, till exempel förändringar i löner eller priser under en viss tidsperiod.

Inkomstpolitisk helhetsuppgörelse

En inkomstpolitisk helhetsuppgörelse är ett avtal mellan centralorganisationerna som representerar löntagarna och arbetsgivarna och dessutom Finlands regering.  I en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse kommer man på ett omfattande sätt överens om lösningar, såsom löner, inkomstfördelning, skatteuppgörelser och socialpolitiska åtgärder. Den inkomstpolitiska helhetslösningen fastställer hur arbetsgivar- och arbetstagarförbunden kan avtala om kollektivavtal. Finlands Näringsliv EK har meddelat att man inte längre förhandlar om centrala uppgörelser, så sådana sluts knappast längre.

Se också central uppgörelse och förhandlingar på förbundsnivå.

Intressebevakning

Fackföreningsrörelsen arbetar för att skapa säkerhet och förmåner i arbetslivet för sin medlemmar, för att människor inte lämnas vind för våg när de drabbas av till exempel en sjukdom eller arbetslöshet. Detta arbete kallas intressebevakning. Intressebevakning handlar också om att försvara pensionsförmånerna. Fackföreningsrörelsens intressebevakning är att tacka för till exempel lönepåslag, semesterrätt, moderskaps-, faderskaps- och föräldraskapsledigheter samt arbetspensionssystemet. Fackförbunden bevakar sina medlemmars intressen också på arbetsplatserna, där förbundets medlemmar och förtroendemannen arbetar tillsammans för att förbättra arbetsvillkoren.

Justeringspott; justeringsmån; förbundspott; lokal pott

En justeringspott är ett lönepåslag som anvisas löntagarna inom en viss bransch eller i ett visst bolag. Justeringspott är bara en benämning, synonyma termer är till exempel justeringsmån, förbundspott, lokal pott och lokal justeringspott. Skillnaden mellan en justeringspott och ett generellt lönepåslag är att justeringspotten i regel inte betalas till alla löntagare.

Relaterade begrepp är gropförhöjning, låglönepott, lokal pott, ämbetsverkspott och generellt lönepåslag.

Se också Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA),  kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal och huvudavtalsparterna.

Kollektivavtal

Avtal som arbetstagar- och arbetsgivarförbunden förhandlar om. I kollektivavtalen kommer parterna överens om till exempel löner, arbetstid och semester. De överenskomna förmånerna i kollektivavtalet är minimivillkor som inte får underskridas. Man kan alltid komma överens om förmåner på arbetsplatsen som är bättre än i kollektivavtalet samt om undantag som tillåts i kollektivavtalet. JHL är förhandlingspart i cirka 60 riksomfattande kollektivavtal för olika branscher och företag.

Se också tjänstekollektivavtal.

Kostnadsinverkan

Kollektivavtalets kostnadsinverkan betyder de verkliga kostnaderna för arbetsgivaren som uppkommer av avtalets löneförhöjningar och de kvalitativa förbättringarna. Utöver löneförhöjningarna medför de kvalitativa inverkningarna ofta kostnader för arbetsgivaren.

KT Kommunarbetsgivarna

Arbetsgivarna inom kommunerna och samkommunerna representeras av arbetsgivarorganisationen KT Kommunaretsgivarn. KT är också en av arbetsmarknadens centralorganisationer och representerar kommunarbetsgivarna i trepartssamarbetet och de riksomfattande arbetsmarknadsförhandlingarna. KT förhandlar om kommunbranschens arbets- och tjänstekollektivavtal tillsammans med löntagarnas huvudavtalsparter.

Kvinnolönepott

En kvinnolönepott är en löneförhöjningspott som reserverats med avsikten att jämna ut löneskillnaden mellan män och kvinnor. På finska används förkortningen napa (från naispalkkaerä, sv. kvinnolönepott).

Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal KyrkTAK

Löner och arbetsförhållandets villkor för arbetstagare och tjänstemän som är anställda hos kyrkan bestäms i Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal KyrkTAK.

JHL och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty  bildar tillsammans Kyrkfackets union, som är en av huvudavtalsorganisationerna inom kyrkliga sektorn. Andra huvudavtalsorganisationer inom kyrksektorn är Förhandlingsorganet för offentliga sektorns utbildade FOSU rf samt fackorganisationen för de kyrkliga branscherna  Kyrksektorn rf. Arbetsgivarna representeras av Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Kyrkans arbetsmarknadsverk

Kyrkans arbetsmarknadsverk är en av Finlands fyra arbetsgivarcentralorganisationer.

Lokal lönepott

En lokal löneförhöjning vars fördelning man avtalar om på företagsnivå , dvs. lokalt. Skillnaden mellan en lokal pott och ett generellt lönepåslag är att den lokala potten i regel inte betalas till alla löntagare.

Lokala avtal

Lokala avtal är avtal på företags- eller arbetsplatsnivå samt inom ämbetsverk och anstalter. Arbetstid och en del av löneförhöjningarna är exempel på frågor som man kan avtala om lokalt inom ramen för arbets- eller tjänstekollektivavtalet. Man kan också avtala lokalt i strid mot bestämmelserna i kollektivavtalet om det enligt lagen och kollektivavtalet är möjligt. Man kan också fastställa i kollektivavtalet vilka frågor som man inte kan avtala om lokalt.

Ett lyckat lokalt avtal baserar sig alltid på frivilliga avtal som man förhandlat om. Det är ofta förtroendemannen som förhandlar om det lokala avtalet. JHL anser att det är viktigt att också arbetstagarna och de förbund som representerar dem får tillräckligt med information om t.ex. frågor som berör företaget inom de lokala avtalandet. Dessutom ska arbetstagarsidan och till exempel förtroendemannen få tillräckligt med tid för att förbereda sig för förhandlingarna.

Låglönepott

Låglönepott är en löneförhöjningspott som fastställs på basis av låg lön. Avsikten med en låglönepott är att höja lönerna i låglönebranscherna relativt sett mer än inom andra branscher.

På finska talar man ibland om mapa (från matalapalkkaerä, sv. låglönepott).

Löneglidning

Löneglidning är skillnaden mellan ökningen i inkomster under avtalsperioden och löneförhöjningarna som avtalats om i kollektivavtalet.

Se också inkomstutvecklingsgaranti.

Löneöverhäng

Löneöverhäng är en storhet som används inom statistiken. Med löneöverhäng avses den inverkan som en löneförhöjning mitt under året har på förändringen i års-inkomsten följande år.

Löntagarcentralorganisationer

Det finns tre löntagarcentralorganisationer i Finland. Centralorganisationernas medlemmar utgörs av fackförbund, som det finns tiotals av i Finland. Löntagarnas centralorganisationer är Finland Fackförbunds Centralorganisation FFC, tjänstemannaorganisationen STTK och de högutbildades centralorganisation Akava. JHL är ett av medlemsförbunden i FFC.

Normalt bindande kollektivavtal

Normalt bindande kollektivavtal binder de parter som har undertecknat kollektivavtalet. I praktiken innebär det till exempel företag och arbetsgivar- och arbetstagarförbund. Normalt bindande kollektivavtal berör också föreningar som är underställda förbunden som avtalet gäller samt föreningarnas arbetsgivar- och arbetstagarmedlemmar.

Ett normalt bindande kollektivavtal kan ändras till ett allmänt bindande kollektivavtal om det i de organiserade arbetsgivarnas tjänst finns ett tillräckligt stort antal arbetatagare inom branschen.

Offentliga sektorns union JAU

Den offentliga sektorns union (tidigare Kommunfackets union) består av fackförbunden JHL och JYTY. Unionen JAU är en av kommunsektorns huvudavtalsorganisationer som förhandlar fram arbets- och tjänstekollektivavtal för branschen tillsammans med KT Kommunarbetsgivarna.

Privata sektorns avtal

De privata avtalsbranschernas kollektivavtal tillämpas inom kommunala och statliga bolag och affärsverk, föreningar och stiftelser. Arbetsgivaren kan också vara en privatperson, till exempel arbetsgivare för en personlig assistent.

JHL förhandlar och avtalar om över 40 kollektivavtal inom den privata sektorn. Avtalens strukturer varierar avsevärt mellan avtalsbranscherna.

Privata socialservicebranschens kollektivavtal

Den privata socialservicebranschens kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos en ett medlemsföretag inom Socialbranschens Arbetsgivare och som arbetar inom en serviceenhet inom socialservicebranschen.

JHL, Hälso- och socialbranschens förhandlingsorganisation TSN, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, fackförbundet Pro, förhandlingsorganisationen STHL och Välmåendebranschen Hali förhandlar om privata socialservicebranschens kollektivavtal.

Du hittar privata socialservicebranschens kollektivavtal och mycket mer information på JHL:s sidor, privata socialservicebranschens sidor (på finska).

Procentlinje

Då man kommer överens om en proportionellt, dvs. procentuellt, lika stor löneförhöjning för alla löntagare, är det fråga om en procentlinje.

Se också eurolinje och blandad uppgörelse.

Riksförlikningsman

Riksförlikningsmannen medlar i tvister om kollektivavtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer. Riksförlikningsmannen hjälper parterna att söka lösningar i arbetskonflikter som hotar arbetsfreden.  Politiska arbetskonflikter vars mål är att påverka politiska beslutsfattare omfattas inte av förlikningen.  Riksförlikningsmannens uppgifter handhas för närvarande av Vuokko Piekkala.

Statens arbetsmarknadsverk VTML

Statens arbetsmarknadsverk VTML är en av Finlands fyra arbetsgivarcentralorganisationer.

STTK

STTK är en av Finlands tre löntagarcentralorganisationer. STTK är tjänstemännens centralorganisation.

Stupstock

Stupstock innebär i kollektivavtalen en bestämmelse som fastställer hur man ska förfara om man inte lokalt avtalat på något annat sätt. Om man inte når enhällighet i någon viss fråga på arbetsplatsen, iakttar man kollektivavtalets bestämmelser, dvs. den så kallade stupstocken. Man kan till exempel komma överens på arbetsplatsen att man förhandlar om löneförhöjningarnas lokala justeringspott. Om parterna inte når samförstånd om fördelningen av löneförhöjningarna kan stupstocken fastställa att potten delas jämnt bland alla.

Sympatistrejk

En stöd- eller sympatistrejk är en strejk för att stödja strejkande arbetstagare i en annan bransch eller på en annan arbetsplats. Sympatistrejker är tillåtna även då kollektivavtalet är i kraft.

Terveyspalvelualan unioni

Terveyspalvelualan unioni representerar i kollektivavtalsförhandlingar arbetstagarna inom den privata hälsovårdsbranschen, dvs. unionen är en förhandlingsorganisation. Den har sju medlemsförbund inom hälsovårdsbranschen, dvs. JHL, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia, Finlands Hälsovårdarförbund FHVF,  Finlands Företagshälsovårdareförbund rf samt Akavas sjukskötare och Taja rf. Arbetsgivarna representeras av Välmåendebranschen HALI.

Unionens kollektivavtal tillämpas för medlemmarna i dess medlemsförbund och förtroendemännen som valts på basis av kollektivavtalet representerar alla medlemsförbundens medlemmar på arbetsplatserna.

Tjänstekollektivavtal

Statens, kommunernas och kyrkans anställningsvillkor regler i tjänstekollektivavtal. Tjänstekollektivavtalet fastställer tjänsteinnehavarens anställningsvillkor, såsom lön, arbetstid och semester. Tjänstekollektivavtalen fastställer också vilka villkor för arbetsfred som råder inom branschen och hur man kan avtala lokalt i frågor.

JHL är avtalspart i många tjänstekollektivavtal.

Tjänsteförhållande

Tjänsteförhållanden finns endast inom den offentliga sektorn, dvs. kommunerna, samkommunerna, staten och kyrkan. En arbetstagare i tjänsteförhållande är en tjänsteman och berörs av speciallagar såsom lagen om kommunala tjänsteinnehavare och statstjänstemannalagen.

En tjänsteman som arbetar i tjänsteförhållande har större skyldigheter än arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. Tjänstemannen har till exempel tjänsteansvar, dvs. ansvarar för lagligheten i sin tjänsteutövning. Om arbetstagaren utövar offentlig makt i sitt arbete är ett tjänsteförhållande nödvändigt. Utövande av offentlig makt innebär beslutande om medborgarnas, företagens och samfundens intressen, rättigheter och skyldigheter.

Trepartsförhandlingar, förhandlingar på trepartsbasis

Samarbete och förhandlingar på trepartsbasis betyder att förhandlingarna förs mellan arbetsgivarorganisationerna, löntagarorganisationerna och regeringen.  Trepartssamarbete är den Internationella arbetsorganisationens (ILO) huvudprincip när det gäller utveckling av arbetslivet. Även Europeiska union har tillägnat sig principen för trepartsförhandlingar som ett verktyg för utveckling av arbetsmarknaden. Finland har tillämpat trepartssamarbete i flera årtionden men arbetsgivarnas centralförbund Finlands Näringsliv EK har meddelat att man inte längre går med på centrala lösningar.

Undertecknande organisationer

Organisationerna som undertecknar kollektivavtalet efter förhandlingarna. I privata sektorns förhandlingar talar man om undertecknande organisationer (se också offentliga sektorns huvudavtalsorganisationer).  Till exempel privata socialservicens kollektivavtal undertecknas av Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia och Jyty-Pardia-STHL Förhandlingsorganisation.

Uppsägning av arbets- eller tjänstekollektivavtal

Arbets- och tjänstekollektivavtal sluts nästan alltid för en viss tid. Löntagarorganisationerna säger vanligtvis upp avtalen innan de löper ut. Ifall så inte görs, fortsätter avtalet att gälla som sådant, oftast för ett år åt gången.

Se också Avtalslöst läge.

Ämbetsverkspott

En ämbetsverkspott är en inriktad löneförhöjning vars fördelning man kommer överens om ämbetsverksvis. Skillnaden mellan en ämbetsverkspott och ett generellt lönepåslag är att ämbetsverkspotten i regel inte betalas till alla löntagare.