Gå till innehållet

Beslutsfattarbrev 6/2022

JHL:s beslustfattarbrev skickas till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunala beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva.

Bästa beslutsfattare,

Coronakrisen visade vilken betydande roll den offentliga sektorn har för vårt lands krishanteringsförmåga.

Vi skulle vara i sticket utan de proffs som jobbar till exempel på sjukhus, vårdhem och daghem, i skolor och i skolkök. På dessa ställen sker det mångprofessionella samarbetet som håller våra livsviktiga kommunala tjänster på fötter.

Vi har hamnat i en situation där kommunerna, välfärdsområdena och staten kämpar med svår personalbrist.  Situationen kommer inte heller att lätta, åtminstone inte inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken där stora grupper av gedigna proffs kommer att gå i pension. Bristen på kunniga händer närmar sig redan en katastrof i synnerhet inom småbarnspedagogiken. Därför borde statsmakten slopa den misslyckade lagen om småbarnspedagogik och säkerställa att det finns arbete för yrkeskunniga barnskötare även i framtiden.

Trots att lagen om småbarnspedagogik förnyades för ett par år sedan, borde den reformeras på nytt så att barnskötarnas andel av personalen kan ökas. Lagen om småbarnspedagogik måste utformas utgående från nya beräkningar och lagparagrafen som gäller personalstruktur ändras. Antalet lärare behöver inte minskas även om antalet skötare ökar.

Även invandring, t.ex. från Ukraina, kan hjälpa oss lösa personalbristen. Det är vår plikt att hjälpa invandrare att bli delaktiga i det finländska samhället. Det betyder bland annat att de ska ha snabb och enkel tillgång till språkutbildning, som även öppnar dörrar i arbetslivet.

Bästa beslutsfattare, JHL önskar dig styrka i kommun- och välfärdsområdesarbetet. Samarbete behövs bland annat för beredskapsplaneringen, eftersom välfärdsområdet och kommunerna inom välfärdsområdet har samma invånare. Samarbete mellan offentliga parter är även det mest ekonomiskt förmånliga alternativet.

Tack för att du läser vårt beslutsfattarbrev. Vi önskar dig en fridfull jul och energi för det nya året!

Päivi Niemi-Laine

Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL

Välfärdsområdena är snart här

Det är bara ett par veckor tills välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Cirka 216 000 personer från 332 kommuner eller samkommuner övergår till att jobba för de nya områdena. Ungefär 209 000 personer blir kvar i kommunerna och samkommunerna.

Ändringen är stor för personalen. Det är nu viktigt att vara särskilt uppmärksamma på arbetstagarnas välbefinnande och säkerställa lönebetalningen och en trygg övergång till den nya vardagen. Det uppmuntrar även social- och hälsovårdsproffs att stanna på området. Finland har inte råd att mista en enda av dem.

Social- och hälsovårdsministeriet bereder en vägvisare för nästa regering för att lösa personalbristen. JHL har sammanställt sina åsikter om hur bristen kunde tyglas.

Läs mer:

Sammandrag av JHL:s synpunkter på hur social- och hälsovårdens personalbrist kan lösas

JHL:s synpunkter på hur social- och hälsovårdens personalbrist kan lösas – hela texten (på finska)

Daghemmens personalbrist

Personalstrukturen i lagen om småbarnspedagogik blir bindande år 2030. Rekrytering inom området är svårt. Situationen är oskälig för kommunerna, som försöker hitta tillräckligt med arbetstagare som uppfyller behörighetskraven.

Lagen om småbarnspedagogik måste öppnas på nytt och ändringar göras i behörighetskraven för lärare inom småbarnspedagogik. Behörigheten för lärare inom småbarnspedagogik måste återställas till dem som har avlagt utbildningen socionom (YH), som innehåller minst 60 studiepoäng studier i småbarnspedagogik och socialpedagogik.

Läs mer:

Undervisningsminister Li Andersson om personalbristen inom småbarnspedagogiken: Regeringen tänker inte ändra lagen (Motiivi)

JHL kräver rim och reson i småbarnspedagogernas skiftbyten: Det eviga flexandet måste ta slut

Den offentliga sektorn stör inte marknaden, utan är den bästa producenten av stödtjänster

Social- och hälsovårdstjänsterna flyttas från kommunerna till välfärdsområdena i årsskiftet, och samtidigt är stödtjänsterna i omvälvning. Om den offentliga sektorns stödtjänster skulle omfattas av marknaden skulle även välfärdsområdena vara tvungna att konkurrensutsätta sina stödtjänster.

Konkurrensutsättning har inga entydiga ekonomiska fördelar och ingen betydande effekt för kvaliteten. Det enda konkurrensutsättning för med sig är en tung process som inte slutar när avtalet undertecknas. Vinnaren av konkurrensutsättningen måste övervakas för att se till att de överenskomna sakerna sköts.

Den offentliga sektorn har i den offentliga debatten påståtts orsaka marknadsstörningar, vilket inte stämmer.  Det är dags att förkasta dessa beskyllningar. Den offentliga sektorn är den bästa producenten av stödtjänster.

Läs mer:

Den offentliga sektorn stör inte marknaden, utan är den bästa producenten av stödtjänster