Gå till innehållet

Kommunsektorns förhandlare hos riksförlikningsmannen – vad innebär medling och varför medlar man?

Förhandlingarna om kommunsektorns och de nya välfärdsområdenas tjänste- och arbetskollektivavtal fortsatte vid riksförlikningsmannens byrå måndagen den 7 mars. Riksförlikningsmannen involverades när arbetsgivarsidan avbröt förhandlingarna i slutet av februari och arbetstagarorganisationerna började varsla om strejker för att snabba upp förhandlingsprocessen.

Måndagen den 7 mars började medlingen av tvisten gällande tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn och välfärdsområdena med ledning av riksförlikningsman Vuokko Piekkala. Under de första separata mötena med avtalsparterna eftersträvade Piekkala att utreda de centrala temana för tvisten för att kunna söka lösningar på dem.

– När förbunden varslar om strejker måste riksförlikningsmannen enligt lagen försöka hjälpa parterna att hitta en lösning, så att strejkerna kan undvikas, berättar JHL:s förhandlingschef Kristian Karrasch.

Medlingens smärtpunkter

Den första punkten i konflikten är lönelösningen, dvs. hur mycket lönerna ska höjas under den kommande avtalsperioden.

– Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har inte framfört något erbjudande för en lönelösning, konstaterar Karrasch.

Medlingen gäller även separata löneprogram. Enligt JHL:s förhandlingschef skulle löneprogrammen ha en anknytning till löneförhöjningarna, men skulle vara i kraft i flera år. Utöver så kallade normala löneförhöjningar skulle löneprogrammen se till att lönerna för arbetstagare inom kommunerna och välfärdsområdena löner höjs till en konkurrenskraftig nivå. Arbetsgivaren förhåller sig kyligt till detta.

– JHL har hållit fast vid att löneprogrammet ska gälla alla avtalsbranscher inom hela kommun- och välfärdssektorn.

Den tredje centrala punkten i tvisten gäller hur man i framtiden kommer att förhandla om kommun- och välfärdssektorns avtal.

– Vår ståndpunkt är att förhandlingarna om kommunernas och välfärdsområdenas avtal även i framtiden ska ske vid ett gemensamt bord, i enlighet med den senaste avtalslösningen från maj 2020. Vi anser att gemensamma förhandlingar är det bästa sättet att trygga och utveckla anställningsvillkoren inom området. Det är frågan om den offentliga sektorn, och det är inte fördelaktigt för arbetstagarna att dela upp kommunsektorn och välfärdsområdena i två förhandlingsbord där förhandlingsparterna ändå är desamma, säger Karrasch om förbundets ståndpunkt.

Hur framskrider medlingen?

Medlingen har bara börjat. Det finns flera alternativa lösningar.

– I det här skedet tänker jag inte gissa vad slutresultatet blir. Det kan hända att diskussionerna med förlikningsmannen ger oss förhandlingsparter verktyg att fortsätta förhandlingarna på egen hand och uppnå en lösning den vägen. Å andra sidan kan det även gå så att vi landar i en situation där riksförlikningsmannen författar ett medlingsförslag.

I båda fallen behandlas lösningen i sinom tid av förhandlingsparternas beslutande organ. Tvångsförlikning förekommer inte i det finländska medlingssystemet.

– Det är praxis inom arbetsmarknadsverksamheten att endast riksförlikningsmannen informerar om vad som sker under medlingen för att garantera arbetsron. Därför kommer våra nyheter om förhandlingarna att vara snävare än hittills, säger Karrasch.

Förhandlingsparterna träffar varandra nästa gång på Bulevarden onsdagen den 9 mars.

Mer information: JHL:s förhandlingschef Kristian Karrasch, 040 7289 046