Gå till innehållet

Storundersökning avslöjar: Kommunerna rekommenderas som arbetsgivare, även om coronan prövat arbetstagarna

Under hösten 2020 genomfördes enkäten Kommun10. Enkäten påvisar att arbetsgemenskaperna upplevs som fungerande och de kommunala arbetsgivarna som värda att rekommendera, coronan till trots. På grund av coronan övergick många kommunala arbetstagare till distansarbetevilket ledde till förbättrad kontrollen över arbetet. Stress i arbetet och hot om våld upplevdes fortsättningsvis inom många yrken.

Enligt Kommun10 -enkäten upplevs arbetsgemenskaperna som fungerande och de besitter ett stort socialt kapital, dvs. förtroende för gemenskapen, erhållet stöd, delaktighet och fungerande nätverk. Ledarskapet har utvecklats i kommunerna. Också bilden av kommunerna som arbetsgivare har utvecklats i en positiv riktning: år 2020 rekommenderar 77 % av respondenterna arbetsgivaren för sina vänner. Det innebär en höjning på 4 procentenheter i jämförelse med situationen för två år sedan.

Coronaåret belastade olika yrken på olika sätt

Coronapandemin påverkade arbetstidsarrangemangen inom kommunsektorn. 27 procent av respondenterna uppgav att de delvis övergått till distansarbete på grund av coronan och 18 procent att de helt och hållet övergått till distansarbete. Åtta procent berättade att de övergått till andra uppgifter antingen inom det egna området eller ett annat område. Fem procent berättade att teamet/arbetsgruppen omorganiserats.  42 procent av respondenterna hade inte övergått till distansarbete.

De som övergått till distansarbete berättade om bättre möjligheter att påverka arbetstider och förändringar i arbetet, bättre kontroll över arbetet samt bättre återhämtning än andra. Här förekom ändå skillnader mellan olika yrken: för exempelvis lärarna och elevassistenterna påverkade distansarbetet knappt alls arbetstidens flexibilitet. Arbetsgemenskapernas kraftresurser, såsom arbetsgemenskapens sociala kapital, förblev på en god nivå också hos dem som övergick till distansarbete.

Arbetstagarna inom vård och pedagogik utsatta

Coronans inverkan och skillnader mellan olika yrkesgrupper syns i långtidsuppföljningen av arbetsförhållandena och arbetshälsan. Inom många yrkesbranscher upplevdes stress i arbetet redan innan coronan och hot om våld eller direkt vål har också förekommit tidigare.

Enligt enkäten som utfördes hösten 2020 upplevde 39 procent av skötarna och närvårdarna, 33 procent av barnskötarna och 38 procent av hemvårdarna stress i arbetet.

38 procent av hemvårdarna upplevde stress i arbetet. Situationen har klart förbättrats under de senaste två åren.

Enligt enkäten som utfördes år 2018 upplevde 41 procent av skötarna och närvårdarna, 36 procent av barnskötarna och 45 procent av hemvårdarna stress i arbetet.

Den press som coronan medförs kommer till uttryck i form av stress i arbetet hos sjukskötare och närvårdare. Nu angav 38 procent av respondenterna inom yrkeskåren att de upplever stress i arbetet. Motsvarande siffra år 2018 var 35 procent.

Ökningen i arbetets belastning inom vårdbranschen betonar att upplevelsen av stress i arbetet allmänt taget har sjunkit något jämfört med situationen för två år sedan. År 2020 upplevde 23 procent av alla respondenter stress i arbetet.

Upplevelsen av stress i arbetet är ändå fortsättningsvis rätt hög inom många yrkesbranscher. Utöver ovannämnda branscher meddelande bland annat 43 procent av köksbiträdena, 38 procent av lokalvårdarna och 30 procent av chaufförerna att de upplevde stress.

Hotet om våld förekommer fortsättningsvis inom vård och pedagogik

70,8 procent av respondenterna bland skötarna och närvårdarna angav att de upplevt våld eller hot om våld från kundens sida. 72,9 procent av elevassistenterna, 62,6 procent av barnträdgårdslärarna och 52,9 procent av social- och ungdomshandledarna upplevde våld eller hot om våld.

58,4 procent av elevassistenterna, 46,1 procent av skötarna och närvårdarna och 44,5 procent av barnskötarna meddelade att de blivit sparkade eller slagna.

Rejält över hälften av elevassistenterna berättade att de fått ta emot slag eller sparkar på jobbet.

Även om upplevelsen om hot om våld har sjunkit sedan år 2018, är siffrorna inom pedagogik och vårdbranschen fortsättningsvis höga.

Oro för de ungas ork

Det finns många oroande drag beträffande de unga arbetstagarna inom kommunbranschen. Det var fortsättningsvis huvudsakligen under 30-åringarna som upplevde mest stress i arbetet (press i arbetet och för liten kontroll över arbetet). Det var också under 30-åringarna som upplevde mest våld och hot om våld samt sexuellt ofredande.

Det finns oroande utveckling också bland under 40-åringarnas arbetsförmåga: 23 procent upplevde att arbetsförmågan försvagats/försämrats. Det innebär en ökning på 4 procentenheter jämfört med år 2018 och det var den största ökningen inom åldersgrupperna.

Mer information om coronans inverkningar i Arbetslivskunskap:
Resultaten av Kommun10 och trenderna år 2016, 2018 och 2020 kan granskas enligt yrke, åldersgrupp och kön i Arbetshälsoinstitutets e-tjänst Arbetslivskunskap: Bekanta dig med resultaten i Kommun10

Senare under våren kommer också resultat om förändrade arbetsarrangemang till följd av coronan att publiceras i Arbetslivskunskap.

Kommun10-undersökningen är den största uppföljningsundersökningen i kommunsektorn i Finland. Städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Reso, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virrat ingår i den. Kommun10 genomförs vartannat år. Kommun10 -undersökningen omfattar nästan en fjärdedel av alla kommunala arbetstagare. År 2020 besvarade 65 128 arbetstagare inom kommunsektorn Kommun10 -enkäten (svarsprocent: 72).