Gå till innehållet

Konkurrenskraftsavtalets förlängda arbetstid och arbetstiden som avtalats i arbetsavtalet

Västra Nylands tingsrätt gav den 4.11.2019 beslut i en fråga som gällde en medlem i Insinööriliitto och kollektivavtalet för de högre tjänstemännen inom planerings- och konslutbranschen. Beslutet gällde förhållandet mellan den förlängda arbetstiden som ingick i konkurrenskraftsavtalet och som togs in i kollektivavtalet och den arbetstid som avtalats om i arbetsavtalet.

I fallet ifråga hade arbetsgivaren och arbetstagaren uttryckligen kommit överens om 37,5 timmars arbetsvecka i arbetsavtalet och arbetsgivaren hade med hänvisning till kollektivavtalet krävt att arbetstagaren förlänger arbetstiden med en halv timme per vecka. Arbetstagaren hade inte gett sitt medgivande till den förlängda arbetstiden. Tingsrätten ansåg att utförandet av den förlängda arbetstiden stod i strid mot arbetstagarens arbetsavtal. Tingsrätten konstaterade också att det ur kollektivavtalet som tillämpades inte framkom att parterna skulle ha avtalat om förbiseende av förmånlighetsprincipen, vilket skulle ha varit en förutsättning för att kollektivavtalets bestämmelse skulle kunna ses som bindande i förhållande till arbetsavtalet.   Arbetsgivaren förpliktades att ersätta arbetstagaren för förlorad inkomst till följd av brott mot arbetsavtalet.

Domen har inte vunnit laga kraft. Arbetsgivaren torde överklaga beslutet till hovrätten.

Arbetsdomstolen har tidigare i år i utlåtande TT 2019:74 till Egentliga Finlands tingsrätt bedömt förhållandet mellan bestämmelserna om förlängd arbetstid i Teknologiindustrins kollektivavtal och villkoret om arbetstid i enskilda arbetsavtal. Arbetsdomstolen ansåg att inverkan av för arbetstagaren förmånligare arbetsavtalsvillkor kunde förbises med kollektivavtalets förlängda arbetstid för alla arbetstagares del som omfattas av avtalsbranschens kollektivavtal och oberoende av om arbetsavtalet slutits före eller efter att bestämmelsen den förlängda arbetstiden trätt i kraft.

Rättsläget i frågan är ändå oklart. Ärendet kan avgöras på basis av det som var parternas avsikt. Arbetsdomstolen konstaterade att kollektivavtalets parter har avsett att förbise förmånlighetsprincipen. Västra Nylands tingsrätt har å sin sida konstaterat att kollektivavtalets parter inte avsett att förbise förmånlighetsprincipen. Det är möjligt att ärendet går till Högsta domstolen för avgörande.

Hur ska man förfara i oklara fall?

Inom de kollektivavtal som hör till JHL:s intressebevakningsfält har man i huvudsak inte velat avvika från det kollektivavtal som tillämpas. I punkten om arbetstid hänvisas oftast till kollektivavtalet. I arbetsavtal på deltid kan situationen vara en annan och dessa avtal kan kräva noggrannare utredning. Arbetsavtalen ska ändå alltid betraktas som helheter.

Om en medlem vänder sig till förtroendemannen och vill utreda huruvida förlängningen av arbetstiden har genomförts vederbörligen, föreligger skäl att fästa uppmärksamhet vid åtminstone följande faktorer:

  • om arbetstiden i arbetsavtalet slås fast endast genom hänvisning till kollektivavtalet, är förlängningen av arbetstiden laglig.
  • Det föreligger inte heller någon oklarhet i situationer då arbetstid på deltid har avtalats om på procentbasis av kollektivavtalets fulla arbetstid.
  • Om man i arbetsavtalet endast har kommit överens om en fast arbetstid, till exempel 20 timmar per vecka, utan någon hänvisning till kollektivavtalet, kräver ändring av arbetstiden i utgångsläget arbetstagarens samtycke.

Meningsskiljaktigheter sköts i normal ordning, enligt intressebevakningskedjan

Ifall frågan inte når en lösning vid diskussioner med chefen, kan medlemmen ta kontakt med den egna förtroendemannen eller huvudförtroendemannen. Vid behov är förtroendemannen sedan i kontakt med regionkontoret. Ifall JHL inte har en egen förtroendeman på arbetsplatsen kan medlemmen ta kontakt direkt med regionkontoret. Regionkontoret begär vid behov en bedömning av en jurist vid området för juridiska ärenden.