Gå till innehållet

Beslutsfattarbrev 3/2019

Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare ca 2–4 gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.

Bästa beslutsfattare

Hösten har kommit igång med full fart och farten kommer att trappas upp i takt med kollektivavtalsförhandlingarna. Det verkar som om höstens avtalsrörelse blir svår.

Konkurrenskraftsavtalet har tärt på den offentliga sektorn redan i fyra år. Nu måste vi få ett mångårigt löneprogram för den offentliga sektorn. Arbetstagarnas löner måste höjas till en nivå som visar respekt för arbetet. JHL kräver att konkurrenskraftsavtalets förlängda arbetstid antingen slopas eller ersätts på ett rättvist sätt.

Den offentliga sektorn förtjänar lika stor samhällelig respekt som exportsektorn och industrin. Den har ingen konjunkturkoppling och den bär upp Finland i vått och torrt. Det är den offentliga servicen som skapar förutsättningarna för en framgångsrik exportsektor. En sådan framgång är i allas gemensamma intresse.

Päivi Niemi-Laine, JHL:s ordförande

1. Välmående i den allt mer digitaliserade äldreomsorgen

JHL och forskningsgruppen för arbetshälsa vid Tammerfors universitet har tillsammans gjort en utredning där man granskar den allt mer digitaliserade äldreomsorgen.

I utredningsrapporten lyfter man fram många nya utvecklingsförslag. Teknologin borde i större utsträckning bli ett hjälpmedel – inte ett kontrollverktyg. Varje arbetstagare har rätt att uppdatera sitt kunnande till den digitala nutiden – det är också i arbetsgivarens intresse.

Materialet samlades in med en medlemsenkät under hösten 2018. De preliminära resultaten presenterades på JHL:s Vårdfestival 2018. 491 JHL-medlemmar besvarade enkäten.

Läs mer om utredningen (på finska).

2. Vårdbiträden i vårdarbetet

Vårdbiträdena utför ett värdefullt vårdarbete, vilket ger närvårdarna och sjukskötarna möjlighet att använda sin arbetstid för uppgifter som kräver längre utbildning och ett djupare kunnande. Det omedelbara patientarbetet ska bygga på vård och omsorg. Vårdenheternas stödtjänster ska skiljas åt från det omedelbara patientarbetet och de ska inte räknas in i personaldimensioneringen.

Vårdbiträdenas huvudsakliga uppgift är att ansvara för stöd i patienternas dagliga liv. Vårdbiträdena stöder närvårdarna, primärskötarna och sjukskötarna i deras arbete. Samtidigt är de assistenter för patienten och personer som möjliggör en fungerande vardag. Därför borde vårdbiträdenas utbildning göras officiell och utvecklingen av utbildningen vara en del av landets regerings ambitiösa mål att skriva in en personaldimensionering för vården på 0,7 i lagen.

Läs JHL:s ställningstagande om personaldimensioneringen inom äldreomsorgen (på finska).

JHL:s planeringschef Vesa Mauriala har också skrivit om temat (på finska).

Lyssna på en podcast kring temat (på finska).

3. Utläggning av tjänster ger inga automatiska inbesparingar

I många kommuner verkar råda en uppfattning om att utläggning av service alltid medför inbesparingar. Det är ändå bra att komma ihåg att pengar inte är den enda mätaren med vilken man kan mäta och bedöma kommunala beslut.

Kommunens livskraft förbättras inte i en situation då antalet arbetslösa på området stiger, konstaterar JHL:s specialsakkunniga Johanna Värmälä i sitt blogginlägg.

Läs blogginlägget (på finska).