Gå till innehållet

Beslutsfattarbrev 2/2019

Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare ca 2–4 gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.

Bästa beslutsfattare,

Valvåren har nått sitt slut. Sommaren och en behövlig andhämtningspaus står för dörren. Efter sommarpausen står behörighetskraven enligt den nya lagen om småbarnspedagogik och personaldimensioneringen inom vårdarbetet på agendan. Bägge frågorna kommer att sysselsätta både riksdagen och kommunerna.

Den nya lagen om småbarnspedagogik hotar 6 000 barnskötare med arbetslöshet. JHL önskar att vårt lands nya regering i sysselsättningens namn skulle trygga finansieringen av deras påbyggnadsutbildning. JHL har målmedvetet inlett förhandlingar med universiteten och arbetsgivarna beträffande barnskötarnas omskolning. De skulle därmed bli behöriga barnsträdgårdslärare. JHL förespråkar en modell där barnskötarna skulle kunna studera vid sidan av jobbet utan löneförluster och utan att det skulle påverka personalstyrkan inom dagvården.

Enligt det nya regeringsprogrammet ska dimensioneringen av vårdpersonalen (0,7 inom enheter för dygnet runt-vård) skrivas in i lagen. JHL anser att det är mycket viktigt att denna förändring genomförs inom vård- och omsorgstjänsterna. Samtidigt  fastställs arbetsfördelningen mellan vård- och understödjande personal på ett tydligare sätt. I diskussioner om basservicen får man inte glömma personalen inom stödtjänsterna. De möjliggör service av hög kvalitet med sin egen yrkeskunskap.

JHL gratulerar de nya riksdagsledamöterna och ledamöterna i Europaparlamentet och önskar alla beslutsfattare och deras närstående en glad sommar!

 Päivi Niemi-Laine, ordförande

Kortsiktiga beslut upprätthåller inte välfärdsstaten

De senaste åren har varit svåra för dem som försvarat den offentliga servicen. Konkurrenskraften, nedskärningar i servicen och statsekonomin i stort har stått i centrum.  Samhällsekonomin kan inte bedömas på samma sätt som ett företags eller ett privathushålls ekonomi. I företagen granskas ekonomin kvartalsvis och vi medborgare kontrollerar kanske vår budget varje månad i samband med lönebetalningen.

Nu efter regeringsförhandlingarna verkar det som om utvecklingen av välfärdstjänsterna åter står i centrum för beslutsfattandet.

Pengar som investeras i välfärdstjänster är inte enbart investeringar i nuläget – deras inverkningar sträcker sig långt in i framtiden.  Nedskärningarna eller satsningarna till exempel inom utbildningen eller mentalvårdstjänsterna har inverkningar på lång sikt. De har betydelse till exempel för hur många av en viss årgång som drabbas av utslagningen eller invalidpensionering. Och på lång sikt kommer inverkningarna av dem att belasta statsbudgeten.

Läs mer i JHL:s chef för samhällspåverkan Vesa Maurialas blogginlägg.

Företagens samhällsansvar

JHL har länge deltagit i kampanjen #Ykkösketjuun, som har som mål att Finland ska införa en lag om företagsansvar. Nu ingår en skrivelse om lagen i regeringsprogrammet. JHL tackar alla som deltog i regeringsförhandlingarna för beaktandet av företagens samhällsansvar. Vi kan nöjt konstatera att det finns en vilja att göra Finland till ett föregångarland gällande företagens samhällsansvar.

Mer information om JHL:s synpunkter här

Europaparlamentarikernas beslut reglerar arbetslivet i Finland

Parlamentet har stor makt över vilka spelregler i arbetslivet som gäller också i Finland. EU har beslutanderätt bland annat i frågor som gäller arbetssäkerhet, arbetshälsa och chaufförers vilotider. Europaparlamentets beslut påverkar bland annat livsmedelssäkerheten, lantbruksstöden, dataskyddet och motverkandet av klimatförändringen.

Nu när de nya Europaparlamentarikerna har valts, önskar JHL att parlamentarikerna från Finland främjar följande EU-mål.

EU-direktivet förbättrar situationen för dem som har arbetsavtal med varierande arbetstid

Arbetsavtal med varierande arbetstid, plattformsarbete och samt visstids- och deltidsanställningar kan innebära otrygghet och oro för utkomsten hos arbetstagarna. Det här gäller särskilt om det är fråga om arbetstagarens huvudsakliga inkomstkälla. Nu utlovas förbättringar av den osäkra situationen.

JHL:s tidigare jurist Päivi Ahonen analyserar frågan och de kommande förändringarna i sitt blogginlägg (på finska). Hon uppmuntrar också de finländska arbetsmarknadsorganisationerna att i god tid utreda bland annat ansvaret för arbetsgivarens skyldigheter.

Här en djupare analys av EU-direktivet om arbetsavtal med varierande arbetstid (på finska).