Gå till innehållet

JHL:s hälsningar till den kommande regeringen: Noggrannare spelregler för företag som producerar offentliga tjänster, lättare att studera vid sidan av jobbet och kommunernas finansiering i skick

Finland behöver noggrannare lagstiftning än nu beträffande på vilka villkor företag som producerar offentliga tjänster verkar. Lagstiftningen skulle till exempel beröra företag som erbjuder hälsovård, socialservice och småbarnspedagogik, fastslår JHL.

Den kommande regeringen måste ställa upp klara gränser för verksamhet som bedrivs av företag som producerar offentliga tjänster, kräver Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Kravet är en del av förbundets mål för regeringsprogrammet, som offentliggjordes tisdagen den 29 januari.

– Den offentliga sektorn ska också i fortsättningen ha huvudansvaret till exempel för social- och hälsovårdstjänsterna. Företag kan komplettera tjänstepaletten. Man får inte gränslöst håva in vinst på offentliga tjänster, eftersom de finansieras helt och hållet med gemensamma skattemedel, betonar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Många kommuner upphandlar redan i nuläget ett flertal tjänster av företag, säger JHL. Privata företag producerar tjänster till exempel inom småbarnspedagogik och äldreomsorg. Företaget som producerar tjänsten väljs oftast på basis av konkurrensutsättning. I konkurrensutsättningen koncentrerar man sig numera alldeles för mycket på det förmånligaste priset. I fortsättningen borde man allt oftare ta med servicens kvalitet och rättvisa arbetsvillkor som kriterier i upphandlingen. För att nå målet måste regeringen ändra lagen om offentliga upphandlingar.

Under följande regeringsperiod måste man också underlätta sammanjämkningen av arbete och studier. Arbetstagarna måste erbjudas tilläggs- och kompletterande utbildning, med vilken de kan uppdatera sina yrkesfärdigheter. Man ska också kunna delta i utbildningen flexibelt.

– Till exempel barnskötarna har ett stort behov av utbildning under de närmaste åren eftersom den dåligt beredda lagen om småbarnspedagogik hotar dra in tusentals arbetsplatser som barnskötare. Många yrkeskunniga barnskötare vill fortsätta jobba. De måste ha möjlighet att studera samtidigt som de jobbar.

Dessutom måste man trygga kommunernas ekonomi. Arbetstagarna inom den offentliga sektorn har i praktiken betalat kommunernas utgifter ur egen ficka under åren 2017–2019 eftersom det orättvisa konkurrenskraftsavtalet har skurit ner arbetstagarnas semesterpenning.

– Konkurrenskraftsavtalets nedskärning i semesterpenningen upphör år 2020 och man återgår till normaltillstånd på arbetsmarknaden. Staten ska kompensera utgifterna som kommunerna står inför då nedskärningen i semesterpenningen upphör till sitt fulla belopp. Annars föreligger en risk för att kommunerna blir tvungna att försämra servicen. Det är inte i någons intresse, säger Niemi-Laine.

JHL : s mål för mandatperioden 2019–2023 (pdf)

Mer information

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine, 040 702 4772