Gå till innehållet

Beslutsfattarbrev 4/2018

Du läser det här årets sista beslutsfattarbrev från JHL. I detta års brev har vi tagit ställning särskilt till vård- och landskapsreformen samt också bland annat till situationen inom småbarnspedagogiken.

Även om många lagprojekt har förorsakat oro bland våra medlemmar önskar vi att inkommande år för med sig goda beslut som vi kan glädjas över tillsammans.

Med detta brev önskar vi dig och dina närstående god jul.

Päivi Niemi-Laine
JHL:s ordförande

Bolagisering av offentliga tjänster ökar samhällets kostnader

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine påminner om att de offentliga aktiebolagen inte fungerar öppet. Även om bolagen leds av styrelseledamöter som valts av ägarna, har de tystats ned med hänvisning till bolagssekretess. Ifall serviceproduktionen inte längre fungerar, är det svårt att återföra serviceproduktionen tillbaka till kommunen. Man kan bli tvungen att säga upp personal endast eftersom bolaget inte har pengar.

Niemi-Laine säger att hon sett hur det offentliga aktiebolagets kassa drygas ut genom att säga upp personal. JHL är mycket oroat över att arbetstagarens ställning lätt hamnar i skymundan då den offentliga servicen bolagiseras med fart. Då vinstmaximering är förstahandsmålet kan det innebära ett gap på flera hundra euro i lönen för en städare eller sjukskötare.

Läs mer i Niemi-Laines blogg (på finska).

 Skolgångsbiträdena önskar tillräckligt med arbete

Skolgångsbiträdenas betydelse för skolgemenskapen är mycket stor. Med sitt arbete bidrar de till att hjälpa och stödja eleverna i deras inlärning och välmående. Omsättningen bland arbetstagare som avlagt yrkesexamen är ändå mycket stor och det förekommer mycket snuttjobb inom branschen. Situationen belastar både arbetstagare, elever och hela skolgemenskapen.

Skolgångsbiträdena har olika arbetsavtal. Vissa har inga avbrott alls och andra åter har sommaravbrott på flera veckor. I vissa situationer har arbetstagarna möjlighet att utöver sommarledigheten vikariera inom stadens olika verksamhetsställen, till exempel inom vården av handikappade barn. Men alltid finns det inte vikariat att erbjuda.

Om det inte finns tillräckligt med arbete, förblir också arbetstagarens lön liten. Läs tidningen Motiivis artikel , (på finska) där det berättas om fattiga personer i lönearbete.

Digitaliseringen belastar yrkesproffs inom äldreomsorgen

JHL utredde under hösten 2018 hur JHL:s medlemmar inom äldreomsorgen upplever digitaliseringen i sitt arbete. Svar gavs av närmare 500 deltagare.

Över 60 procent av respondenterna upplever att användningen av teknologi ökar tidstrycket. Dessutom förorsakar problem i anslutning till funktionssäkerheten fördröjningar.  Det finns inte tillräckligt med tid för att lära sig använda ny teknik, teknologin som används i arbetet förändras hela tiden och arbetsbördan har ökat till följd av att teknologin blir mer komplicerad. Över 40 procent av respondenterna bedömde att de ofta blir tvungna att handla i strid mot sitt eget omdöme.

Över 40 procent av respondenterna planerar byte av arbetsplats och nästan lika många har planerat byta bransch. Planerna på att byta bransch och arbetsplats var mer sällsynta hos de respondenter som upplevde att ledningen är god och att teknologin är till hjälp.

Planerna att byta bransch och arbetsplats förstärks för sin del av belastningen som förorsakas av teknologin och arbetsrollen samt av negativa känslor i anslutning till arbetet.

På basis av utredningen ska teknologin vara ett hjälpmedel, inte ett kontrollmedel. Arbetsgivaren ska också sörja för tillräcklig utbildning i anslutning till ibruktagandet av ny teknologi.

Man ska satsa på teknologins funktionssäkerhet och användarvänlighet. Arbetstagarna och kunderna ska tas med i utvecklingen av verksamheten. Social kompetens på jobbet samt växelverkan behöver utvecklas. Endast så kan man ta hand om välmåendet och orken i arbetet hos arbetstagarna inom äldreomsorgen.

Utredningen ”Hyvinvointi digitalisoituvassa vanhustyössä” som JHL beställde av Tammerfors universitet publiceras på förbundets webbplats genast då den blivit klar, senast 15.12.2019. Vi informerar separat i frågan.

Mer information:
Marjut Manka, utbildningspolitisk sakkunnig
marjut.manka@jhl.fi
Mobil: 050 4363 273