Gå till innehållet

Regeringen driver ändringar i arbetstidslagen som till och med hotar arbetstagarnas hälsa

Regeringen vill göra det lättare att låta utföra period- och nattarbete. Lagändringen kan öka hälsoriskerna för arbetstagarna, befarar Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL.

Regeringen pådriver ändringar i arbetstidslagen som klart skulle underlätta att låta utföra period- och nattarbete. Enligt Arbetshälsoinstitutet ökar periodarbete riskerna för att insjukna allvarligt. Nattarbete kan förorsaka stor risk för att insjukna och är till och med en riskfaktor för för tidig död.

Ändringarna i arbetstidslagen skulle medföra att periodarbete blir mycket vanligare inom social- och hälsovårdsbranschen. På samma sätt skulle det gå inom daghemmen som håller öppet länge, till exempel från klockan sex på morgonen till elva på kvällen. Inom periodarbete regleras inte arbetstiden per dygn eller vecka. Arbetstiderna skulle fastställas för en utjämningsperiod, som kan vara flera veckor lång.

Det kan vara väldigt svårt för personer som utför period- eller nattarbete att kombinera arbete och familjeliv.

– Problemet är särskilt stort inom kvinnodominerade branscher. Kvinnorna dominerar klart inom de branscher som de föreslagna ändringarna inriktas på. Trots problemen har regeringen inte bedömt lagens inverkningar på barnen. Lagens konsekvenser för barnen ska bedömas. FN:s konvention om barnens rättigheter, som Finland har ratificerat, förpliktar till detta, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Till råga på allt hotar ändringarna i arbetstidslagen minska ersättningarna för övertidsarbete på ett kännbart sätt inom många branscher. Arbetsgivarna skulle friare än nu kunna använda till exempel flexibel arbetstid och arbetstidsbanker och därmed kunna undvika ersättning för övertids- och tilläggsarbete.

– Lagförslaget skulle sänka lönen från nuvarande nivå, ifall övertidsarbete kan undvikas. Regeringen gräver än en gång i låglönearbetstagarnas fickor. Ersättningarna för tilläggs- och övertidsarbete är en viktig del av lönen till exempel inom vårdbranschen, påminner Niemi-Laine.

Ändringen som föreslås i arbetstidslagen behandlar deltidsanställda arbetstagare på ett tråkigt sätt.

– Medgivande till tilläggsarbete kan kvitteras redan då man upprättar arbetsavtalet, då det är frågan om deltidsarbete som man kommit överens om med fast tim- eller procentantal. Medgivande till övertidsarbete borde begäras separat för varje gång av personer som arbetar på deltid och som utför varierande arbetstid, dvs. arbetar enligt ett så kallat nollavtal. Det är inte motiverat att dela in deltidsarbetare i två grupper som är ojämlika sinsemellan.  En del av dem skulle aldrig veta om en överenskommen ledig dag kan hållas eller om arbetsgivaren hittar på arbete för den dagen, kommenterar JHL:s förhandlingschef Kristian Karrasch lagutkastet.

Mer information:
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine, 040 702 4772
JHL:s förhandlingschef Kristian Karrasch, 040 728 9046