Gå till innehållet

JHL:s Årets vårdare Tanja Heikurinen från Salo skulle återinföra lämplighetstesten för dem som studerar till närvårdare

Närvårdaren Tanja Heikurinen, som jobbar som närvårdare inom hemvården i Salo stad, har valts till JHL:s Årets vårdare 2018. Valet offentliggjordes vid JHL:s Vårdfestival i Helsingfors den 1 november.

Närvårdaren Tanja Heikurinen, som jobbar som närvårdare inom hemvården i Salo stad, har valts till JHL:s Årets vårdare 2018. Valet offentliggjordes vid JHL:s Vårdfestival i Helsingfors den 1 november.

Tanja Heikurinen, 44, utexaminerades år 1994 till hemvårdare och har därefter jobbat inom hemvården i Salo. År 2006 avlade hon grundexamen inom social- och hälsovården (dvs. närvårdarexamen) vid sidan av arbetet.

– Hemvården är min grej: ingen dag är den andra lik och man vet aldrig vad som väntar då man öppnar klientens dörr, säger Heikurinen.

Hon klagar inte ens över brådskan även om hon medger att det inte finns tid för tveksamhet.

– Brådskan har börjat stämpla hela branschen. Också vi vårdare använder det ordet alltför ofta. Vi får inga vikarier och klienterna frågar att ”du hinner säkert inte”. Jag svarar att visst hinner jag och låter brådskan gå förbi.

Heikurinens positiva attityd och energiska arbetsgrepp påverkade också JHL:s ledningsgrupp som fattade beslutet om val av Årets vårdare. Så här beskrivs hon i motiveringarna till valet: ”Heikurinen möter klienterna som äkta människor, inte som arbetsobjekt. Hon värdesätter och utvecklar sitt arbete, söker lösningar på utmaningar och tar fasta på orättvisor och problem vid rätt tid.”

Vid sidan av sitt vardagliga jobb fungerar Heikurinen som förtroendeman för personalen inom hemvården och det intensifierade serviceboendet. Hon har en dag i veckan tid för sina uppgifter som förtroendeman. Dessutom är Heikurinen styrelsemedlem i Suur-Salon JHL.

Lämplighetstesterna tillbaka

Ett samtalsämne denna höst har var avståendet från lämplighetstester för dem som söker sig till branschen. De flesta läroanstalter avstod från användningen av lämplighetstester redan för ett par tre år sedan, men nu har man noterat att det bland dem som studerar till och utexamineras som närvårdare finns personer som inte passar i social- och hälsovårdsbranschen.

Tanja Heikurinen fungerar som arbetsplatshandledare vid Salo östra hemvårdområde och har i sitt arbete som arbetshandledare med egna ögon sett vad avståendet från psykologintervjuer och lämplighetstester inneburit.

– En del av studerandena klarar perioderna med inlärning på arbetet utan problem men det finns också sådana som inte riktigt vet riktigt någonting om någonting. Det finns sådana som mår dåligt själsligen, är beroende av läkemedel eller är hjälplösa på annat sätt och för dem  måste man berätta alla basfakta: att man kommer till jobbet då arbetsskiftet inleds, att man hälsar på sina medmänniskor och att man tar av sig skorna hemma hos klienterna.

Inom hemvården har arbetstagarna stort ansvar för klienternas välmående eftersom arbetet till största del utförs ensam. Därför borde man enligt Tanja Heikurinen testa lämpligheten och motivationen hos dem som söker sig till branschen redan innan studieplats beviljas.

– Om man inte själv är i själslig balans kan man inte sköta äldre personer med många sjukdomar, påpekar hon.

Också arbetsplatshandledarna behöver utbildning

Diskussionen om lämplighetstester fick sin början i och med en artikel i tidningen Helsingin Sanomat, i vilken yrkesskollärarna berättade att alla närvårdarstuderande inte kan tillåtas göra arbetspraktik på arbetsplatserna. Fältets röst har hörts och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (saml.) har berättat om sina planer att återinföra de obligatoriska lämplighetstesterna vid studier där studerande ansvarar för andra människors hälsa och säkerhet.

Enligt årets vårdare Tanja Heikurinen borde arbetsgivarna också satsa mer än nu på utbildning för arbetsplatshandledarna och dem som ansvarar för inlärningen.

– En allt större del av närvårdarnas studier sker på arbetsplatserna och arbetsplatshandledarna ska till sin kunskap och sina färdigheter vara uppdaterade. Ansvaret för inlärningsresultaten har i allt större grad överförts på oss, säger hon.

Mer information: sakkunnig inom yrkesbaserad verksamhet Riitta Vehovaara, 040 524 8876