Gå till innehållet

Beslutsfattarbrev 3/2018

Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare ca 2–4 gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsmän, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.

Bästa beslutsfattare,

Vi lever i stormiga tider till följd av förslag som påverkar arbetstagarnas ställning. Under hösten klarnar också vad som händer med vård- och landskapsreformen. Beslutsfattarna i kommunerna avgör å sin sida om tjänster ska utlokaliseras eller förbli kvar som kommunernas och städernas egen verksamhet. Detsamma gäller kommunernas fastigheter.

Vi på JHL är mycket oroade över att beslut beträffande förnyandet av social-och hälsovårdstjänster måste tas utgående ifrån bristfällig information. Det är fråga om en historiskt stor reform som påverkar alla medborgare. Vi önskar att alla riksdagsledamöter noggrant läst igenom vårt lands regerings bemötande till social- och hälsovårdsutskottet, som finns på riksdagens webbplats. I bemötandet framkommer bland annat organiseringsproblemen samt motstridigheter till exempel beträffande marknadsvillkoren.

Stödtjänsterna är social- och hälsovårdstjänsternas kärnverksamhet och de ska produceras utan konkurrensutsättning. Marknadsvillkoren håller på att driva stödtjänsterna i en situation som försvagar helhetskontrollen över servicen. Man försöker uppnå inbesparingar bland annat genom bespisningstjänsterna. Om reformen leder till uppsägningar är det fråga om omänskliga åtgärder, som står oss dyrt.

I detta brev till beslutsfattarna finns också aktuell information om de personliga assistenternas situation och om järnvägarna. Ifall ni inte har noterat, så deltar JHL i den politiska arbetskonflikten. Vi beslutade inleda en arbetskonflikt eftersom landets regering än en gång har försvagat arbetstagarnas ställning. Regeringen vill underlätta uppsägningar i företag med högst 10 anställda. Enligt experterna förbättrar förändringen inte sysselsättningen. Däremot kan förändringen innebära ett första steg mot en mer omfattande nedmontering av uppsägningsskyddet. Mer information också om detta tema finns i vårt brev.

Med önskan om kraft att fatta viktiga beslut!

Päivi Niemi-Laine
ordförande

Håller kommunallagen på att förnyas över huvudet på beslutsfattarna?

Landskapslagen bereddes med utnyttjande av kommunallagen. Detta skulle leda till att ordnandet av stödtjänster inte förutsätter konkurrensutsättning och bolagisering. Nu har ändå stödtjänstbegreppet förståtts på annat sätt än tidigare. Samtidigt har företagen börjat fika efter möjligheter att kamma hem tjänster som inte tidigare har behövt konkurrensutsättas. Företagen fiskar särskilt efter laboratorie-, röntgen-, bespisnings- och tvätteritjänster, säger JHL:s specialsakkunniga Johanna Värmälä.

”I kommunallagen har stödtjänsterna definierats liberalt. Då är det möjligt att beakta stödtjänsterna som en del av social- och hälsovårdstjänsterna. Nu håller denna helhet på att falla sönder, vilket också påverkar kostnaderna. I marknadsprissatta funktioner hotar produktionskostnaderna stiga och tjänster som egentligen borde produceras offentligt, kan drivas ut till marknaden”, konstaterar Värmälä

Riksdagen behandlar definitionen av stödtjänsterna under hösten som en del av vård- och landskapsreformen. Om tolkningen avviker från kommunallagens tolkningar, kommer detta säkert i något skede att ha inverkningar också på kommunallagen. Enligt Värmälä förefaller det som om kommunallagen håller på att förnyas utan beslutsfattarnas kännedom.

”Vid organiseringen av stödtjänster kan det inte vara marknaden som är viktigast utan tjänsternas kvalitet och sammanhängande servicekedjor. Nu borde man föra en mer omfattande diskussion, så man vet vad man beslutar om. Detta borde beaktas också i de nuvarande landskapen där man redan nu gestaltar och till och med beslutar om organisering av funktioner.”

Mer information: Johanna Värmälä, johanna.varmala@jhl.fi, tfn 050 592  7619

Järnvägsbanornas skick är ett hinder för utökad trafik

Det största hindret för utökande av persontågstrafiken är banornas skick. Situationen underlättas inte av finansieringsgapet som hotar bannätet. I värsta fall blir man tvungen att stänga rutter helt och hållet. I sådana fall kan inte trafiken öka som konsekvens av konkurrensen inom tågtrafiken, eftersom problemet är bannätet. Konkurrens inom person- och godstrafiken skulle också minska funktionernas synergieffekter. Ett resultat av konkurrensen kunde till och med bli minskad trafikering.

Den finska tågtrafiken som genomförs av VR hör enligt utredningar till Europas toppskikt. Av de konkurrensutsättningsmodeller som finns understöder JHL den så kallade open access-modellen, där varje aktör själv finansierar det materiel man själv behöver. Den av trafik- och kommunikationsministeriet understödda användarrättsmodellen skulle leda till uppkomsten av regionala monopol, där användarrätterna skulle ges regionalt till endast en aktör.

Passagerartrafiken öppnas först för konkurrens inom Helsingforsregionens trafik (HRT). Sju operatörer deltar i konkurrensutsättningen och vinnaren avses offentliggörs i april 2020. Operatören som väljs inleder sin verksamhet inom lokaltågtrafiken i juni 2021. Det lönar sig att bedöma HRT:s och huvudstadsregionens närtrafiks erfarenheter av konkurrensutsättningen innan man utvidgar konkurrensutsättningen. Man har kommit överens med HRT om att vid behov tillämpa principerna för överlåtelse av affärsverksamhet vid överförandet av personal.

Ombesörjande av järnvägarnas säkerhet och effektivitet kräver åtgärder. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena understöder upprättande av ett 12-årigt utvecklingsprogram för trafiksystemet och en årlig ökning på 300 miljoner euro för avkortande av trafikens reparationsskuld. JHL övervakar också arbetsvillkoren inom spårtrafiken. Vi är det största fackförbundet inom järnvägsbranschens personal. Mer information om spårtrafiken på denna särskilda nyhetssida (på finska): www.raidepuolue.fi.

 Teppo Järnstedt

Rautatieammattilaiset JHL ry

 Mer information: Teppo Järnstedt, teppo.jarnstedt@jhl.fi, tfn 050 537  2412

Vem bär ansvaret ifall en handikappad person tvingas bli arbetsgivare?

JHL:s biträdande jurist Reeta Holmi skriver i sin blogg om arbetsgivarmodellen som tillämpas för personliga assistenter. I många kommuner är det möjligt att erhålla personlig assistans om den gravt handikappade går med på att fungera som arbetsgivare för den personliga assistenten. I kommunerna borde man fundera på hur en person som inte ens själv förstår sig vara arbetsgivare, ska kunna ta ansvar för en arbetsgivarroll? I bloggen hänvisas också till Holmis avhandling pro gradu ”Henkilökohtaisten avustajien työsuhteiden erityiskysymykset”(2018).

Ytterligare uppgifter om JHL:s ställningstaganden (på finska):

https://www.jhl.fi/jhl-lausunnossaan-asiakasmaksulailla-saadettava-maksuttomista-terveyskeskuspalveluista/

https://www.jhl.fi/jhln-lausunto-uusi-yliopisto-ja-ammattikorkeakoululaki-ei-saa-asettaa-opiskelijoita-epatasa-arvoiseen-asemaan/

https://www.jhl.fi/jhln-lausunto-alle-20-hengen-yritysten-irtisanomisperusteiden-muuttaminen-on-tarpeeton/