Gå till innehållet

JHL:s representantskap: stödtjänster bör beaktas i vård- och landskapsreformen

Om vård- och landskapsreformen genomförs på det sätt som den nuvarande regeringen föreslår, är det den följande regeringens uppgift att rätta till missförhållanden i lagstiftningen.

Om vård- och landskapsreformen genomförs på det sätt som den nuvarande regeringen föreslår, är det den följande regeringens uppgift att rätta till missförhållanden i lagstiftningen. Förbättringar krävs i det successiva införandet av reformen och landskapen bör ges mer beslutanderätt i tjänsternas organiseringssätt, framför allt i fråga om kundsedlar och personliga budgetar.

Fackförbundet JHL:s representantskap kräver att man i vård- och landskapsreformen beaktar betydelsen av de proffs som arbetar inom vårdens stödtjänster. Det är mycket oroväckande att personalen inom stödtjänsterna inte har beaktats ordentligt i reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Man har till exempel inte tagit ställning till hur stödtjänsterna i fortsättningen ska organiseras. JHL:s representantskap betonar vikten av verkligt samarbetsförfarande vid omställningar av stödtjänstsbolag. Facket förutsätter att kommunalt ägda bolag inkluderar förtroendemän i arbetsgrupper där regionala stödtjänser omorganiseras.

Stödtjänsterna är hela servicesystemets grundsten och framför allt inom vårdsektorn en del av kärnverksamheten som möjliggör god vård. JHL:s representantskap kräver att statsmakten sammankallar de berörda parterna (landskapens förändringsledare, Kommunförbundet, arbetsmarknadsorganisationerna och de statliga tjänstemän som har en väsentlig roll i reformen) till samråd om hur stödtjänsterna i fortsättningen ska ordnas.

Man måste trygga tillräckliga resurser för harmonisering av den offentliga sektorns löner i samband med att uppgifterna överförs till landskapen. Arbetstagare som har samma arbetsgivare och samma arbetsuppgifter ska få samma lön. Det får inte finnas långvariga skillnader i arbetsvillkoren. Löneharmonisering inverkar också avsevärt på utvecklingen av löneskillnader mellan könen. Målet att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor har skrivits in likalönsprogrammet som godkänts av landets nuvarande regering.

I införandelagen ska också tas in personalens anställningstrygghet fram till år 2025. Detta fungerar som ett incitament för att säkra nödvändig arbetskraft i landskapen.

I JHL:s representantskap råder djup oro om huruvida landskapen har tillräcklig finansiering. Landskapens ekonomiska ställning ska tryggas genom att införa en landskapsskatt och ge landskapen verklig makt och verkligt ansvar. Äkta självbestämmanderätt skulle göra det möjligt att producera tjänsterna på ett helhetsekonomiskt och ändamålsenligt sätt och sörja för personalens ställning.

Inom järnvägsbranchen finns det risk för dolda bolagsstöd

JHL:s representantsskap anser på basis av utredningar att regeringen ämnar tillintetgöra 7 000 arbetsplatser inom rälsbranchen och samtidigt dela ut nationell förmögenhet till näringslivet i form av dolda bolagsstöd. Konkurensen öppnas nu upp på ett sätt där samhället bär risken för materiel emedan vinsterna rinner till privata operatörer. Representantskapet kräver att marknaden ska fungera så att alla verksamma bolag bär sin egen risk, och inte så att skattebetalarna står för bolagsriskerna.