Gå till innehållet

JHL ser att valfrihetslagen behöver en grundlig genomgång

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL anser att det behövs en time out i beredningen av valfrihetslagen. Tidigare föreföll det som om regeringens proposition inte skulle ha iakttagit centrala punkterna i grundlagsutskottets utlåtande i tillräcklig mån. Det föreslogs att det ska ställas sådana krav på landskapen som skulle ha kunnat strida mot landskapens självstyre.

Kravet på strikt statlig styrning av vårdtjänsterna skulle strida mot kommunernas och landskapens självstyre. Landskapen ska själv kunna bestämma om till exempel investeringar och beslutsmakten om offentliga tjänster får inte sippra ut i företag.

– Tjänsterna måste koordineras av den offentliga makten för att det ska finnas kontroll över helheten. Annars är det inte möjligt att stävja kostnadsökningar och då kan vi lika väl glömma integrationsmålen, det vill säga sammanjämkning av social- och hälsovårdstjänsterna och ett system där individen får enhetlig vård, betonar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

I fortsättningen ska varje medborgare registrera sig som kund vid en social- och hälsocentral. Man kan byta central med sex månaders mellanrum. Antalet registrerade kunder hos olika serviceproducenter får inte inverka på personalens anställningsförhållanden. Det betyder att företagen inte kan motivera visstidsavtal eller nollavtal med att de inte vet hur många registrerade kunder centralen har.

JHL ser positivt på att bolagiseringstvånget ströks ur lagen. Kommunala affärsverk och de nya landskapen producerar högklassiga social- och hälsovårdstjänster och pengar får inte vara ett hinder att ha tillgång till dem. Vid behov kan privatsektorn komplettera tjänsterna. Den gällande lagstiftningen möjliggör detta redan nu. Propositionen präglas fortfarande starkt av regeringens privatiseringsiver.

Regeringen strävar efter att öka användningen av servicesedlar och införa personliga budgetar. Speciellt handikapptjänsternas och äldreomsorgens klienter skulle själv få konkurrensutsätta och välja sina tjänster. Personliga budgetar och servicesedlar är goda verktyg för att erbjuda social- och hälsovårdstjänster, men landskapet ska kunna bestämma om deras användning.

– Det är bra att ministern tog time out i publiceringen av valfrihetspropositionen. I samband med att propositionen publiceras nästa vecka borde det finnas information om kostnaderna och riktlinjer om huruvida kundsedlarna är subjektiva eller inte.

Stödtjänsternas situation är fortfarande en öppen fråga. Till exempel instrumentskötsel och laboratorietjänsterna är en del av kedjan som säkerställer anständig vård. Dessa tjänster ska göras som eget arbete för att trygga tjänsternas kvalitet och arbetets flexibilitet. Rengöring och kosthåll är oskiljaktiga delar av en fungerande vårdhelhet.

– Det finns ingen mening med att riva ner fungerande system med stödtjänster och kasta bort professionell kompetens. Stödtjänsternas roll som ett led i vårdtjänsternas servicekedja ska avgöras så snabbt som möjligt, kräver Niemi-Laine.

Mer information: ordförande Päivi Niemi-Laine, 040 702 4772, paivi.niemi-laine@jhl.fi